För ungefär fem år sedan gick Arash Sanari igenom en massa saker i sitt barndomshem på Tjörn, sådant som hans pappa hotat att slänga om han inte ville ha dem. I en bananlåda hittade han block och sammanhäftade buntar med renskrivna A4-sidor – pappans dagboksanteckningar.

– Då kom tanken att jag borde göra en bok av det där, säger han.

Men det skulle bli en bok bara för de närmaste. Kanske kunde pappan få den i 70-årspresent. Så kom livet emellan och projektet pausades under ett och ett halvt år.

– Sen bestämde jag mig för att göra klart den och gick ner i arbetstid, hyrde ett kontor och skrev. Och då gick det fort! säger Arash Sanari.

Snabbt omtalad

Boken ”Sverigevänner” med undertiteln ”Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn” blev snabbt omtalad och sedan nominerad till det fina Augustpriset. Den hyllades bland annat för sin humor.

– Men boken är inte alltid så rolig för pappa att läsa. Mycket är smärtsamt för honom. Den handlar ju också om ensamhet och skilsmässa och ett liv som inte blev vad han hade tänkt sig, säger Arash Sanari.

Att pappan ens började skriva dagbok beror på att hans son hos skolkuratorn fick rådet att skriva ner sina tankar.

– Då började pappa skriva för att få mig att skriva. För jag var inte så sugen, berättar han.

Nära slänga manuset

Flera gånger under arbetet med boken var han nära att slänga hela manuset. Men han är glad att han lät bli. För boken blev snabbt omtalad.

– Det visar att den inte bara var intressant för de närmast sörjande. Jag tror det dels beror på att varje kapitel innehåller roliga betraktelser, dels på att jag intedriver någon tes utan bara beskrivit det jag såg.

Hur gick det då med försöken att bli svenskast?

– Pappa säger att jag blev nittio procent svensk. Han blev inte så svensk, men det var nog egentligen aldrig hans mål. Så titeln är lite missvisande. Men jag blev nittio procent och det är nästan för mycket...

Arash Sanari har fler bokidéer, men de är än så länge hemliga. Han fortsätter gärna att kombinera författande med jobbet som läkare. Han säger att han är för rastlös och extrovert för att bara skriva, och att det skulle bli tråkigt att ”bara” jobba som läkare. Men kombinationen är perfekt.

Fotnot: ”Sverigevänner” nominerades i kategorin ”Årets fackbok”. Priset vanns i år av ”Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige” av Elin Anna Labba.