När SVT Väst ringer upp befinner sig Anne Hermansson och hennes man Bengt mitt i en intensiv period. Fåren lammar och familjeföretaget har inte tid att tänka på mycket annat. När lamningen är över hoppas hon snart få besked om hur mycket pengar det blir i år till skötseln av markerna.

Oavsett summan är Anne Hermansson trött på att leva med osäkerheten. Arbetet måste få bedrivas långsiktigt, menar hon.

– Har du rivit upp björnbärsbuskar någon gång? Nej. Men har du börjat så måste du hålla i det varje år, hela tiden. I annat fall är det ingen idé att du börjar.

Om Lyröns entreprenad inte skulle röja skulle slyn snart ta över. Om inte djuren skulle beta skulle blommor som strandvallmo och kustgentianan snart försvinna. För att sprida den kunskapen har Anne och Bengt Hermansson de senaste åren bjudit in flera politiker till Lyrön.

”Våra förfäder kämpade här”

– De ska förstå vikten av att vi fortsätter att hålla kulturlandskapet öppet, det som våra förfäder kämpade med här. Vi bor i ett land där vi har allemansrätt och växter som gör vårt kulturlandskap unikt.

När turister besöker grannön Kälkerön guidar Anne Hermansson dem till platsens historia och berättar om arbetet.

– En del tror att det sköter sig själv på något vis. Men naturen växer varje dag.

Anne Hermansson talar med stor energi, men ibland tryter orken. Som i december, när budgeten naturvård halverades. Lyröns entreprenad väntar också sedan flera år på ett stöd från EU som har blivit försenat.

”De hankar sig fram”

Linus Kron, vd för Västkuststiftelsen som är Anne Hermanssons uppdragsgivare, berättar att man efter höstbudgeten tvingades göra om planeringen helt, och skära ned på det planerade underhållet med nästan hälften. Vårändringsbudgeten innebär mer pengar igen, men ännu är det oklart hur mycket eftersom pengarna ännu inte har fördelats till länstyrelserna.

Linus Kron betonar att naturreservaten är beroende av duktiga småföretagare som år efter år är beredda att ta hand om dem. Sedan i höstas har han varit i kontakt med flera som överväger att sluta.

– De hankar sig fram på olika sätt. Men det finns de som har hälften eller mer av sin inkomst från oss. Om vi säger att det inte blir något, och dessutom med väldigt kort varsel, betyder det mycket för deras planering.

Sonen vill ta över

Anne Hermansson flyttade till Lyrön när hon var 14 år, medan Bengts familj bott där ända sedan 1500-talet. Nu hoppas paret att nästa generation vill ta över arbetet. Sonen och hans hustru har länge velat det, men har de senaste åren börjat tvivla.

– Vi har haft diskussioner om att de inte kommer kunna fortsätta på det sättet vi gör. Nu försöker de se andra möjligheter för att ha en säker inkomst. De kommer inte kunna sköta lika mycket marker och ha lika mycket djur, säger Anne Hermansson.