Den 30 oktober är det dags för vintertid, alltså normaltid, vilket innebär att det blir mörkare en timme tidigare på eftermiddagen.
– Man får en timme mer sömn och det får en positiv inverkan på dagen. Det är tvärtom mot sommartiden som istället kan skapa sömnbrist över en kortare period, säger Ludger Grote, överläkare och docent inom sömnmedicin på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg.
Politiker trötta på mörkret
Men bara för att vintertid är normaltid anser långt ifrån alla att det är den rätta tiden. Varje år motionerar allt fler riksdagsledamöter för att införa sommartid som normaltid och för att slopa vintertiden helt. I år har fem motioner från politiker kommit in, vilket är fler än under hela 2000-talet.
Ett av argumenten för att slopa vintertid är att det är ett gammalt tänk att vi ska ha det ljust på morgonen för att exempelvis mjölka kor när vi nu istället har större behov av att utnyttja ljuset på eftermiddagarna.
– Det blir en timmes mindre ljus, så är det ju. Men jag ser inte att övergången till vintertid påverkar våra patienter här på sömnmedicin negativt. Om man har en ökad känslighet för depression kan mörkret sätta spår under hösten, men rent biologiskt påverkar inte tidsomställningen nämnvärt. Och ett dygn efter tidsomställningen är dygnsklockan återställd, säger Ludger Grote.
Det är inte enbart Sverige som har sommartid, utan sedan 2002 är den gemensam för hela EU och börjar samma dag och slutar samma dag.
Normaltid
Vintertid är normaltid sedan 1870-talet.
Redan 1916 gjordes ett första försök med sommartid i Sverige, men bönderna protesterade så mycket att det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes.
I år sker omställningen till vintertid söndagen den 30 oktober. Klockan 02.00 vrids klockan bakåt till 01.00.
Sommartiden är sedan 1996 sju månader lång.
I hela EU gäller att den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober.
Källa: Nationalencyklopedin