En småfläckig rödhaj vägs på Havets hus i Lysekil. Hajarna föds upp på en diet av räkor och bläckfisk innan de släpps ut i havet. Foto: TT

Dyster utveckling för svenska hajar

Publicerad

Hajar förknippas ofta med varmare breddgrader men finns också i Sverige, även om de blivit mycket färre de senaste åren.
– Det svenska hajbeståndet är kraftigt utarmat och vi ser inga tydliga tecken på återhämtning, säger Mikael Svensson på Artdatabanken.

I Lysekil uppmärksammas den kritiska situationen för hajarna med ett årligt hajsläpp. På måndag simmar två småfläckiga rödhajar ut från bryggan utanför havsakvariet Havets hus, efter att ha fötts upp på en diet av räkor och bläckfisk.

– Vi har dem här i tre år, så de kommer upp i en bra storlek och vi ser att de äter bra. Vi misstänker att överlevnaden är bättre då än när de är små, säger Helen Sköld, akvariechef på Havets hus.

Sedan 2002 har ett 60-tal exemplar av den fridlysta småfläckiga rödhajen släppts ut här. Förutom att öka kunskapen om och stärka beståndet av just denna art är hajsläppet också till för att sätta ljus på att en stor del av världens hajar hotas av utrotning.

– Många förstår inte att hajarna faktiskt fyller en funktion i världshaven.

Akut hotad

Den klassiska bilden av en hajfena som sticker upp ur vattnet är svår att få syn på i Sverige – men ingen omöjlighet. Då och då kommer större hajarter, som brugd och håbrand, hit. Och 2004 hittades en strandad årfenhaj i Gullmarsfjorden i Bohuslän.

– Den är det enda svenska fyndet av en haj som potentiellt kan vara farlig för människor, säger Mikael Svensson, ansvarig för fiskar på Artdatabanken.

Just småfläckig rödhaj är tillsammans med pigghaj den vanligaste hajen i Sverige. Pigghajen räknas som akut hotad och har minskat med över 90 procent de senaste 80 åren.

2004 förbjöds kommersiellt fiske av pigghaj, och sedan 2011 är det totalförbud mot att ta upp hajen som tidigare fiskats hårt som matfisk.

– Pigghaj äts bland annat i fish and chips. Haj är gott, det är ett lite kycklinglikt kött, säger Mikael Svensson.

Föder få ungar

Men trots fiskeförbudet återhämtar sig inte pigghajen. Det beror på att den precis som andra hajar har en lång livscykel, som påminner om människans. Honorna blir inte könsmogna förrän i 10-15-årsåldern och föder få ungar. Detta gör hajar extra känsliga för utrotning.

Enligt Mikael Svensson ser framtiden för svenska hajar fortsatt mörk ut, efter åratal av hårt fiske och bottentrålning som förstört deras livsmiljö.

– Ingen ser det som händer i havet. Det hade aldrig kunnat ske på land, folk hade skrikit sig hesa långt innan det hade gått så här långt.

Fiskas för kött och olja

Visa

Hajar är broskfiskar, dit även rockor räknas. Ett 30-tal broskfiskar har setts i svenska vatten de senaste 150 åren, men bara ett tiotal förekommer regelbundet.

Bestånden har minskat kraftigt under lång tid, och flera arter som tidigare var vanliga har blivit mycket sällsynta.

Under 1900-talet har hajar främst fiskats för köttet och för att komma åt den oljerika levern.

Utfiskningen av haj riskerar att leda till stora förändringar i ekosystemen.

Källa: Artdatabanken

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer