Det är kämpigt för de inhemska kräftorna, inte minst i västsvenska vattendrag, och svenskarna har fått konkurrens om de importerade.

Leverantörer beräknar att kilopriset på kräftor kan öka med tio kronor i år. Anledningen är ökad konkurrens om kinesiska kräftor, men också att sjukdomar och marmorkräftan utmanar vår egen, inte minst den västsvenska kräftpopulationen.

– I år har det varit en sen start i Kina på grund av väderleken och vi har sett en oerhörd inhemsk konsumtion som driver upp priserna, säger Peter Arvidsson, inköpare hos importören Pandalus, till TT.

Leverantörer tror att kilopriset för kräftor kommer bli högre i år. Enligt Arvidsson handlar det om cirka tio kronor.

Vanligare på den kinesiska tallriken.

En förklaring är en sökning i efterfrågan av kräftor; i det stora exportlandet Kina har de röda skaldjuren blivit en allt vanligare maträtt.

Kräftorna i de svenska sjöarna har samtidigt det tufft i många delar av landet, där fångsterna blir mindre. Till exempel, Vättern som tidigare utmärkte sig med fångster över 140 ton rasade ner mot 80 ton förra året. Kräftpestutbrott i sjöar och vattendrag i Västra Götaland, som i Bäveån utanför Uddevalla har också försvagat kräftpopulationen.

Sprider smitta

– Flodkräftan har haft problem med kräftpest i över hundra år. Sedan tog vi in signalkräftor från Nordamerika för att man trodde att den var immun, och då blev det ännu värre för flodkräftorna, säger kräftforskaren Lennart Edsman vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Att kräftor illegalt sätts ut i sjöar är det största problemet för kräftbeståndet. Signalkräftor — kräftpestbärare — sätts ofta ut i vattnet med smittspridning som konsekvens, trots att det inte förbättrar kräftfiskarnas chanser att få napp.

Nu finns också ett nytt hot. Nordamerikanska marmorkräftor har hittats på flera håll i Sverige.

– De kan bära kräftpest — det vet vi. Men de kan också bära annat som vi inte vet om, säger Edsman.

Läs mer om kräftpestutbrottet i Bäveån och marmorkräftan till höger.