Svampexperten Ellen Larsson med matsvampen goliatmusseron. Foto: Anita Stridvall

Svampexperten delar med sig av sina bästa tips

Uppdaterad
Publicerad

På söndag är det återigen dags för Svampens Dag. Just nu är förutsättningarna för att hitta svamp i skogar och parker riktigt bra.

– Nu poppar det upp massor av svampar, till exempel kremlor och riskor, som är riktigt goda matsvampar, säger Ellen Larsson på Göteborgs Universitet.

Under Svampens dag kan man på vissa platser följa med en svampkunnig ut i skogen. Då får man lära sig mer på plats om vilka svampar som går att äta. Det finns ett antal svamparter som är lätta att känna igen, och som experterna rekommenderar att man plockar och äter. De handlar om karljohan, kantarell, kremlor och riskor. 

Om man plockar fel svamp kan det bli en fråga om liv eller död.

– Vit flugsvamp och lömsk flugsvamp liknar en del ätliga svampar, men de innehåller gifter som förstör våra inre organ. Det sker några tragiska fall nästan varje år där förgiftade människor dör för att de inte fått hjälp i tid, säger Ellen Larsson museiintendent på institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs Universitet.

Ellen Larsson rekommenderar den som är osäker på vilka svampar som är ätliga att klicka in på Svampguiden

Så hittar du svamp

Det första problemet för många kanske inte är att veta vilka svampar som är ätliga, utan att hitta några svampar överhuvudtaget. De lyckliga som har hittat ett bra svampställe delar sällan med sig av den kunskapen.

– Det gäller att gå ut i skogen under rätt tid. Svamparna är beroende av värme och regn och trivs ofta i fuktig blåbärsgranskog. Just nu poppar det upp svampar i våra skogar och parker. Kremlor och riskor är det gott om nu, säger Ellen Larsson. 

Sillkremlan är en god matsvamp. Kremlorna har vit fot och vita lameller med färgglada hattar.

Svamparna är livsviktiga

Svampar finns överallt men många gånger syns de inte. De spelar en stor roll i vårt ekosystem. Nästan alla gröna växter lever i symbios med svampar.

– Svamparna producerar näringsrik jord som en lång rad djur och växter behöver för att leva. Denna cirkulation av organiskt material tycks vara helt nödvändig för flercelligt liv på jorden, säger svampforskaren Henrik Nilsson. 

Ellen Larsson berättar att utan svamp hade vi inte haft någon skog på våra breddgrader.  

– Tittar man närmare på trädens rötter så är de täckta av svamparnas mycel (svamptrådar). Det blir en symbios där trädet får vatten och mineraler och svampen får kolhydrater, förklarar Ellen Larsson. 

Ellen är en svampnörd

På söndag kommer även Ellen Larsson bege sig ut i skogen med en korg i handen. 

– Ja, alldeles säkert. Som mykolog och svampnörd är jag ute i naturen så mycket jag kan under hela svampsäsongen.

Ellens bästa och sämsta svampar

Ellens tips på bra matsvampar:

1. Karljohan, stensopp

2. Blodriska

3. Svart trumpetsvamp (finns inåt landet i kalkrika barrskogar)

Ellens varningar för dåliga svampar:

1. Gallsopp, smakar pyton men är inte giftig 

2. Vit och lömsk flugsvamp

3. Toppig giftspindling

Fakta: Svampens dag

För tionde gången är det på söndag Svampens dag. Den är ett nordiskt initiativ som började 2008 för att uppmärksamma alla de svampar som finns.   

– Den sker alltid första söndagen i september och då anordnas det svamputställningar och svampexkursioner på många håll i landet, säger Ellen Larsson, museiintendent på institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs Universitet.

Aktiviteter runt om i Västsverige

På många håll informerar Sveriges Mykologiska Förening om vilka svampar som är ätliga. 

– Det är en besvärlig fråga för man kan i princip äta alla, men kanske bara en gång, säger Ellen Larsson och fortsätter.

– Är du en duktig svampkännare kan du plocka upp till 20 olika arter och äta dem, men det finns några arter som är väldigt giftiga. Man ska aldrig chansa när man plockar svamp.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.