Fas 3 – så funkar det

Publicerad

Fas tre är sista steget i jobboch utvecklingsgarantin och riktar sig mot långtidsarbetslösa. Ersättningen kommer från försäkringskassan och är på mellan 223 och 680 kronor per dag i högst två år.

Fas tre är en del av jobb- och utvecklingsgarantin, ett arbetsmarknadspolitiskt program som infördes i juli 2007. Programmets syfte är att erbjuda personer som varit arbetslösa under en längre tid individuella insatser för att de så snabbt som möjligt ska få ett jobb. Arbetslösa personer som har förbrukat 300 a-kassedagar eller personer utan rätt till a-kassa som har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen under minst 18 månader anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin.

Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser. Den första fasen omfattar 150 dagar och innehåller i huvudsak kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser. Den andra fasen omfattar ytterligare 300 dagar och ska utöver åtgärderna i första fasen även innehålla praktik och arbetsträning vid en arbetsplats. Den tredje och sista fasen, den som kallas fas tre, infaller efter 450 dagar i programmet. Den som inte har fått ett jobb efter 450 dagar i jobb- och utvecklingsgarantin får sysselsättning hos en så kallad anordnare som Arbetsförmedlingen utser. Varje sysselsättningsperiod i fas tre får pågå i högst två år.

Både privata och offentliga arbetsgivare kan ansöka hos Arbetsförmedlingen om att bli en så kallad anordnare av sysselsättning i fas tre. Anordnaren betalar inga löner, arbetsgivaravgifter eller försäkringar. Arbetsförmedlingen betalar 225 kronor per person och dag till anordnaren för att täcka kostnader för bland annat handledning, arbetskläder, arbetsmaterial m.m. Sysselsättningen i fas tre ska inte omfatta ordinarie arbetsuppgifter, utan enbart arbetsuppgifter som annars inte skulle bli utförda eller som höjer kvaliten i verksamheten. Syftet är med den här regeln är att sysselsättningen i fas tre inte ska konkurrera ut ordinarie jobb.

Personerna som befinner sig i fas tre får alltså ingen lön från arbetsgivaren. De får istället aktivitetsstöd som betalas ut från Försäkringskassan. Hur mycket man kan få i aktivitetsstöd beror dels på om man har rätt till a-kassa eller inte, och dels på hur många dagar man har förbrukat totalt av både a-kassa och aktivitetsstöd.
De personer som uppfyller villkoren för a-kassa får lägst 320 kronor och högst 680 kronor per dag i aktivitetsstöd. Nivån beräknas utifrån den så kallade dagsförtjänsten, det vill säga ett genomsnitt av inkomsten innan personen blev arbetslös, och trappas gradvis ner med tiden, från 80 till 65 procent. De personer som inte uppfyller villkoren för att få a-kassa får 223 kronor per dag i aktivitetsstöd.

Aktivitetsstödet betalas ut för fem dagar i veckan för den som är sysselsatt på heltid. Den genomsnittliga månadsersättningen, beräknad på 22 arbetsdagar per månad, kan alltså variera mellan 4900 kronor för de som får den lägsta ersättningsnivån och till 14 960 kronor för de som har den högsta ersättningsnivån.

Linda Larsson Kakuli

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer