Jennifer Börjesson drabbades av svåra bristningar vid sin förlossning. Nu hoppas hon att en ny metod ska hindra kvinnor från att uppleva samma sak. Foto: SVT

Jennifer slets sönder: ”Du blir aldrig ren”

Publicerad

Värkarna ville inte komma igång och till slut drogs sonen ut med sugklocka.
– Jag kände hur jag slets sönder, säger Jennifer Börjesson.

Förlossningspersonalen på Skaraborgs sjukhus ska utbildas i en nygammal metod för att minska risken för bristningar. Det så kallade finska greppet innebär att barnmorskan bromsar och styr barnets huvud, och på så sätt skyddar kvinnans mellangård.

Jennifer Börjesson som födde sin första son på sjukhuset är glad att metoden introduceras. Bristningen hon fick vid sin förlossning har påverkat hennes vardag under de senaste åtta åren. Skadorna gör att ändtarmen kan läcka och att det är omöjligt att hålla inne gaser.

– Jag vet aldrig när det kommer. Det påverkar en jättemycket, säger hon.

En av femtio kvinnor drabbade

Bristningar mellan slidan och ändtarmen kallas för sfinkterrupturer. Skadorna mäts på en skala mellan ett och fyra. Ungefär var femtionde kvinna som födde barn i Sverige mellan juli och september förra året drabbades av en sfinkterruptur av tredje eller fjärde graden.

När Jennifer Börjesson blev gravid med sitt andra barn var hon fast besluten att inte föda vaginalt.

– Jag ringde och sa att jag måste få ett planerat snitt. Det var jätteskönt att de lyssnade på det, säger hon.

Vill se en större öppenhet

Enligt Jennifer Börjesson behöver förstagångsföräldrar få bättre information om riskerna vid såväl vaginal förlossning som kejsarsnitt. Hon vill också se att fler vågar prata om förlossningsskador.

– Det är lite stigmatiserat. Man får alltid höra att ”det gör ont att föda barn, det är helt normalt”, säger hon.

I en grupp på sociala medier har Jennifer Börjesson fått stöd av andra kvinnor som lider av förlossningsskador. Nu väntar hon på en operation och längtar efter att kroppen ska fungera som den gjorde innan skadan. 

– Bara att slippa undra om man kommer släppa sig i kön på Ica. Bara en sådan sak, säger hon.

Det så kallade finska greppet ska minska risken för bristningar vid förlossning. Foto: SVT

SVT rapporterade · Hur var din förlossning?

Tack för alla era berättelser, den här chatten är nu stängd.
07.50
Godmorgon! I dag berättar Jennifer Börjesson om sin förlossning och den bristningen hon då fick. Hur var din förlossning? Hur tycker du att förlossningsvården kan bli bättre? Dela gärna med dig av dina tankar kring förlossningar här!
08.19
Personalens bemötande är väldigt viktigt. Det jag kommer ihåg från mina förlossningar för ganska länge sedan, är negativa och positiva kommentarer från personalen.
08.19
Jag som trodde finska greppet var praxis hos i stort sett alla förlossningar. På de förlossningar jag var på informationsmöte hos inför min dotters ankomst förra året så berättade de att alla barnmorskor använder sig av den metoden (minus förebyggande klippet).

Går ju självklart inte att använda vid sugpropp, utan där ställs snarare krav om bättre undersökningar efteråt och att det direkt sätts in en handlingsplan för behandling och åtgärder för den med svåra bristningar.
08.24
Bättre att de skaffar sig mer kunskap om att sy ihop en korrekt direkt efter fl istället, att inga muskler missas, det är då problemen uppstår. Samt att eftervården blir bättre. Har en bm sytt ihop dig inkorrekt får du ingen hjälp. De flesta har inte kunskapen att se att muskler är av utan säger bara ”du ser fin ut, fortsätt knip”. Det går inte att knipa korrekt om muskler inte fäster där de ska. Vidrig eftervård i Sverige.
08.39
Jag var orolig men allt gick super! Underbart bemötande både på förlossning och BB. Närvarande trygga barnmorskor och undersköterskor hela tiden. Skulle rekommendera en förlossning på Skaraborgs sjukhus till alla!
09.30
Jag fick också en sfinkterruptur med min son 2017. Svårt att säga om personalen hade kunnat förhindra det då min son hade handen emellan när han kom ut. Bemötandet från personal var jätte bra och jag syddes ihop i en timme efter förlossningen. Fick sjukgymnastik två månader efter förlossningen och under ca ett år efter förlossningen fick jag en enkät att besvara ca var 4e månad som slutade med en utvärdering av läkare som rekommenderade mig operation. Så jag kan inte klaga på Östra sjukhuset. Jag håller helt med att detta talas om alldeles för lite. Många kvinnor jag frågat om läckage o bristningar har öppnat upp och börjat prata om det först då. Det verkar stigmatiserat. När jag födde mitt andra barn nu i december 2018 snittades jag efter rekommendation av läkare och det gick bra.
10.23
Jag skadades 1991 men fick min diagnos förlossningsskada först 2017. Mörkertalet är enorm och många kvinnor lider i det tysta. Att i alla år fått höra att "allt ser bra ut" gör att man tillslut tror alla symtom/besvär är inbillning. Vården måste bli bättre på att lyssna på kvinnors underliv. Det är inte normalt att inte kunna knipa, att läcka urin, avföring och gaser. Ingen kvinna ska behöva genomgå kirurgi av ex framfall utan att man fått genomgå ett sk 3-d ultraljud. Jag genomgick 3 operationer på mitt hemortssjukhus innan jag kom till Huddinge och blev opererad där. 4 operationer på 2 år har gett mig ett ärrat underliv utan känsel. Helt normalt enligt LÖF.
10.49
Vad finns det för evidens för att detta grepp minskar förlossningsskador? Kan ni ange några forskningsstudier som stödjer detta?

Hej! Tack för din fråga! En utvärdering från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) pekar på att risken för förlossningsskador minskar när mellangården skyddas med olika handgrepp och barnet föds fram långsamt. I Finland är svåra bristningar mindre än hälften så vanligt som i Sverige, men att detta enbart beror på användning av det finska greppet är svårt att slå fast. SBU:s rapport från 2016 heter "Analsfinkterskador vid förlossning".

Med vänlig hälsning, Lovisa Herold, reporter SVT Nyheter Väst

10.52
Fick stora skador efter sugklocka användes på mig för att få ut barnet snabbt. Önskar att man istället gör akuta snitt för att undvika att ge mammor fysiska och mentala men för livet. I mitt fall stog opetationsteamet redo och väntade men en mkt stressad läkare bestämde att använda sugklocka istället. Självfallet tacksam att min dotter mår bra, men mina barn kommer aldrig från den glada och aktiva mamma de borde ha. Blev sen opererad för rectocele utan någon form av vettig uppföljning och råd för att mina problem inte ska komma tillbaka, även om jag blev informerad att det var sannolikt att jag skulle få tillbaka problem igen med tiden. Bättre eftervård och omtanke för mammorna! En skadad mamma påverkar en hel familj negativt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer