Förlossningspersonalen på Skaraborgs sjukhus ska utbildas i en nygammal metod för att minska risken för bristningar. Det så kallade finska greppet innebär att barnmorskan bromsar och styr barnets huvud, och på så sätt skyddar kvinnans mellangård.

Jennifer Börjesson som födde sin första son på sjukhuset är glad att metoden introduceras. Bristningen hon fick vid sin förlossning har påverkat hennes vardag under de senaste åtta åren. Skadorna gör att ändtarmen kan läcka och att det är omöjligt att hålla inne gaser.

– Jag vet aldrig när det kommer. Det påverkar en jättemycket, säger hon.

En av femtio kvinnor drabbade

Bristningar mellan slidan och ändtarmen kallas för sfinkterrupturer. Skadorna mäts på en skala mellan ett och fyra. Ungefär var femtionde kvinna som födde barn i Sverige mellan juli och september förra året drabbades av en sfinkterruptur av tredje eller fjärde graden.

När Jennifer Börjesson blev gravid med sitt andra barn var hon fast besluten att inte föda vaginalt.

– Jag ringde och sa att jag måste få ett planerat snitt. Det var jätteskönt att de lyssnade på det, säger hon.

Vill se en större öppenhet

Enligt Jennifer Börjesson behöver förstagångsföräldrar få bättre information om riskerna vid såväl vaginal förlossning som kejsarsnitt. Hon vill också se att fler vågar prata om förlossningsskador.

– Det är lite stigmatiserat. Man får alltid höra att ”det gör ont att föda barn, det är helt normalt”, säger hon.

I en grupp på sociala medier har Jennifer Börjesson fått stöd av andra kvinnor som lider av förlossningsskador. Nu väntar hon på en operation och längtar efter att kroppen ska fungera som den gjorde innan skadan. 

– Bara att slippa undra om man kommer släppa sig i kön på Ica. Bara en sådan sak, säger hon.