-Vi ska börja korsa in varianter av salttåligt vete i Sverige i vår, säger Henrik Aronsson, professor i växtmolekylärbiologi vid Göteborgs universitet

Det sker efter flera års forskning för att hjälpa fattiga och utsatta bönder i Bangladesh.

Oanvänd mark tas i bruk

-Mycket av markerna där i söder används inte från november till april. De står bara där i väntan på nästa rissäsong. Därför ville bönderna ha hjälp med att utveckla ett salttåligt vete, säger Henrik Aronsson.

Nu har forskarna fått fram 20 nya varianter av vete, som tål salt. I korthet har de fått fram det genom så kallad molekylär förädling, vilket innebär att kemikalier tillsatts i laboratorium och leder till att vetets DNA förändras. Det salttåliga vetet har testats i Bangladesh.

-Vi har testat det på en bondes marker, som inte användes tidigare. Om han ser att det funkar i större skala tror jag att han kan komma lära andra bönder som i sin tur lär andra, säger Henrik Aronsson.

Mer tillgång till mat

Han är övertygad om att de nya rönen kan betyda mycket för bönderna såväl ekonomiskt som för livskvalitén.

-För fattiga bönder betyder det framför allt tillgång till mer mat, men vi vet inte hur lång tid det kommer att ta. Det gäller att få till några tester till. Vi kanske behöver korsa bort några egenskaper i de här varianterna av salttåligt vete, säger Henrik Aronsson.

I spåren av klimatförändringarna pekar han på att det finns behov av vete som tål salt även i andra delar av världen – även i Sverige och Europa. Arbetet i Sverige börjar redan i vår.

-Förhöjda havsnivåer kommer också att påverka Sveriges kustremsor. Det är en utmaning som vi arbetar med. Vem kommer inte ihåg den extremt varma sommaren 2018 som ledde till mycket mindre skördar. Torka leder också till högre salthalter.