Foto: TT

Forskare vill veta varför en förlossning startar

Uppdaterad
Publicerad

Förlossningar som startar för tidigt eller för sent innebär ökade risker för både barn och mammor. I en unik studie med information från hundratusentalstals födslar i Sverige och Norge vill forskarna ta reda på vilka faktorer som avgör när en förlossning startar.

Studien, som leds av professor Bo Jacobsson vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, bygger bland annat på material från den norska så kallade mor-barnstudien och det svenska medicinska födelseregistret.

– Kunskapen om varför en förlossning startar vid en viss tidpunkt är bristfällig. Det trots att det är ett omfattande problem i stora delar av världen. Målet med det här projektet är bland att förstå en del av bakgrunden, de biologiska mekanismer och miljöfaktorer som gör att en del kvinnor föder för tidigt, säger Bo Jacobsson.

Orsakar stora risker

Förtidsbörd, det vill säga en förlossning före 37 fullgångna graviditetsveckor drabbar mellan 5 och 18 procent av alla gravida i Europa. Det orsakar också tre fjärdedelar av alla dödsfall i samband med förlossningen, antingen att barnet dör i mammans mage eller strax efter förlossningen. Också förlossningar efter 42:e veckan innebär ökade risker för både barn och mamma.

– Kan vi förstå mekanismerna kan vi också både hitta bättre tekniker för igångsättning och sätta in förebyggande åtgärder tidigare i de fall det behövs, säger Bo Jacobsson.

I det norska materialet, som Bo Jacobsson varit med om att ta fram, finns bland annat data från 11 000 familjer med information om både mammas, pappans och barnets DNA, samt graviditetslängd. Det finns också uppgifter om den miljö mamman befunnit sig i under graviditeten samt hennes kostvanor. Den informationen kommer att kombineras med uppgifter från det svenska registret med mer än fyra miljoner graviditeter.

”Unik möjlighet”

– Det är den största undersökning som gjorts av det här slaget. Vi får en unik möjlighet att studera information av mycket hög kvalitet och våra resultat kan sedan användas av andra forskare världen över som i sin tur kan gå vidare med andra delprojekt, säger Bo Jacobsson.

De första resultaten kommer att presenteras i slutet av det här året. Projektet kommer att pågå fram till 2020.

FAKTA: Projektets finansiering

Forskningsprojektet som leds från Sahlgrenska akademin har fått över 15 miljoner kronor i stöd från olika institutioner. Enligt Bo Jacobsson visar den stora finansieringen också det intresse som finns för det här forskningsområdet.

Jane och Dan Olssons stiftelse för vetenskapliga ändamål har bidragit till ett förprojekt till studien. Övriga finansiärer är amerikanska March of Dimes, Svenska Vetenskapsrådet, Norska Vetenskapsrådet samt Sahlgrenska akademin.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.