I det femåriga projektet ”Om betalsystemet kraschar” deltog 500 samhällsaktörer, till exempel livsmedelskedjor, bensinstationer, kommuner med fler. Projektet utfördes av Högskolan i Skövde, i samarbete med Linköpings universitet, Mittuniversitet och Combitech AB.

Projektledaren är inte imponerad av Coops beredskap.

– Jag tycker att om butiker har bra beredskap, då borde de kunna få fram några olika reservalternativ snabbare än vad som skedde i det här fallet, säger Joeri van Laere.

Tankeställare

Han menar också att det är en tankeställare för kunderna, som han hoppas kommer att bli bättre på att lagra upp lite reserver hemma.

– Vi ser nu hur stor påverkan blir hos en matkejda, att de faktiskt stänger. Om det skulle slå brett mot alla butikskedjor får vi en större utmaning mot samhället, säger Joeri van Laere.

– Nu blev det en kris för Coop, inte en samhällskris. Men om alla matvarubutiker, apotek och bensinstationer drabbas skulle det bli en stor kris.

Kunde drabbat andra

Att just Coop drabbades och inte andra stora livsmedelskedjor tror Joeri van Laere mer är en slump än att de skulle vara bättre förberedda.

– Jag har inte alla detaljer, men utifrån det jag fått reda på så kunde det lika gärna ha drabbat ICA, Willys eller annan livsmedelskedja. De har såvitt jag vet också bara ett kassasystem, säger Joeri van Laere.

– Det är ju inte Coop utan en underleverantör som attackerades. Så för andra som ICA och Willys är det nog mer tur än skicklighet att de klarade sig.

Forskningsprojektet

Forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar” byggde på ett spel som forskargruppen byggde och som gick ut på att hantera ett betalningshaveri. Deltagarna fick öva på olika scenarier utifrån premissen att inga kortbetalningar kan göras på tio dygn. Lösningarna kunde vara att trycka mer kontanter eller stänga matbutiker för att se om situationen förbättrades eller förvärrades. En av flera slutsatser var att alternativa betalningsmetoder, till exempel kontantbetalningar, måste finnas.