Se i klippet varför Anne Charlotte vill veta mer om näringsinnehåll och vilka hälsoeffekter det har att äta vertikalodlat.

SVT:s reportage om vertikalodling av grönsaker fick stor uppmärksamhet när det publicerades härom veckan. Vi besökte Tibroföretaget Ljusgårda som är störst i Sverige på vertikalodling. Där odlas sallad som växer på höjden, i rör där det flyter näringslösning. Allt ljus kommer från LED-lampor.

Anne Charlotte Bunge är forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, men arbetar för närvarande på Oxford Martin School vid Oxfords universitet. Hon framhåller att den vetenskapliga grunden än så länge är bristfällig.

– Det vi behöver veta mer om är hur nyttiga de är, vilket näringsinnehåll dessa grönsaker har och vilka hälsoaspekter som finns om vi äter dessa i stor skala.

I en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Food i november konstaterar hon och medförfattarna att det finns omfattande kunskapsluckor vad gäller ny i teknik i livsmedelsbranschen. Därför går det inte att säga om vertikalodlade grönsaker är nyttiga och hälsosamma. Det kan vara så, men det saknas tillräckliga bevis, enligt studien.

Viktigt att reda ut fördelarna

Anne Charlotte Bunge framhåller att det är viktigt att reda ut om de fördelar som lyfts fram är relevanta. Jämförande studier har visat att vertikalodling är en jättebra lösning i Abu Dhabi, medan du i Nederländerna lika gärna kan odla i växthus.

I grund och botten handlar det om att forskarna efterfrågar bättre system för att bedöma nya teknikers hållbarhet.

– Hållbarhetsbegreppet används hela tiden, utan att man vet vad det innehåller.

Bunge konstaterar i studien att vertikala odlingar kräver mindre yta och vatten än traditionellt utomhusjordbruk och växthus. Däremot behövs mer energi och växthusgasutsläppen är i regel högre.