När föräldrar får sitt första barn så beskrivs det ofta som livsomvälvande – och som ett av de bästa ögonblicken i livet. Men det stora ögonblicket kommer allt senare i livet, visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, som nyheterbyrån Siren sammanställt.

I Sverige är förstföderskorna i genomsnitt fyra år äldre idag jämfört med 1975. Likadant ser det ut i Västsverige. På 70-talet fick mödrar i Västra Götaland sitt första barn i genomsnitt vid 24 års ålder. Nu är genomsnittåldern nästan 28 år.

Äldst är mammorna i Bollebygd, Göteborg och Partille, alla med en genomsnittsålder på över 30 år. Yngst är förstföderskorna i Färgelanda, med 25,75 år, tätt följt av Munkedal med 25,83 år.

Många jobbar och studerar

Det finns många olika skäl till att allt fler kvinnor får sitt första barn allt senare, enligt SCB.

– En förklaring är att många kvinnor jobbar och pluggar på universitet och väntar lite längre med att få sitt första barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB till nyhetsbyrån Siren.

Miranda säger också att medelåldern ökade som snabbast under 90-talet då många väntade med att få barn på grund av lågkonjunkturen och den höga arbetslösheten.

Stora skillnader över tid

Men utvecklingen ser olika ut i olika kommuner. I Vara, Götene, Munkedal och Åmål så är mammorna idag mindre än två år äldre jämfört med 1975. Tvärt om är det i Sotenäs och Bollebygd där medelåldern ökat med sju, respektive sex år.

Sett till hela Sverige så finns det endast en kommun där förstföderskorna idag är yngre än 1975. Det är Munkfors i Värmland. Där får mammor sitt första barn vid 23,45 års åldern – två år tidigare än hur det såg ut 1975.

– Det man kan se i riket är att högutbildade kvinnor väntar längre med att få sitt första barn. En anledning till att det skiljer sig mellan olika kommuner kan vara att utbildningsnivån och åldern för etablering på arbetsmarknaden varierar, säger Vitor Miranda.