Lotta och Bengt Klemming tar hand om ostronskörden, men det är inte bara de vanliga atlantostronen som de hittat... Foto: SVT

Japanska ostron blir allt vanligare

Uppdaterad
Publicerad

Det finns bara tre stycken yrkesverksamma ostrondykare i Bohuslän. Två bröder och en dotter och det är ett yrke där man blir något av en expert på att skörda de vilda ostron som finns, både de ursprungliga platta, edulis, och de nya kupade, gigas, som de senaste tio åren börjat växa allt mer och mer i Skagerack.

Normalt sett plockar de sin veckodos av ostron på måndagar, men ibland räcker inte det och då blir det en extra tur på tisdagar. Edsvik ligger vackert i en naturskön vik, strax norr om Grebbestad. En vintervilande camping ligger strax i närheten, men för ostrondykarna är det arbete som vanligt. På en stor hög av rensade skal, plockar Peter Klemming och hans dotter Lotta Klemming igenom en stor hög med ostron.

De granskar med vana ögon och efter en skrapning hamnar ostronen i huvudsak två stora backar. I den ena backen finns originalostronet, kanske fem, sex centimeter långt och platt. Edulis, ett eftertraktat ostron från Atlanten som trivs väldigt bra i det rena vattnet i Bohuslän. I den andra backen hamnar ett mer kupigt ostron, gigas, men bara i rätt storlek, de som är för stora är svårsålda och läggs undan.

– Vi pratar om en invasiv art. Men de är nog frågan om det inte är en art som vi helt enkelt får lära oss att leva med, säger ostrondykaren Bengt Klemming.

Märker av ökningen av gigas

De plockar upp mellan 1 000 och 1 500 ostron i veckan. Och även om de ursprungliga edulisostronen än så länge har ett litet övertag, så kommer gigasostronen från Stilla Havet, även kallade japanska ostron, allt mer.

– Vi räddas av att de inte fortplantar sig i våra vatten varje år, säger Bengt Klemming och fortsätter:

– För hade de gjort det, då hade jag varit rädd. Den största faran är inte själva ostronfisket, hur det påverkas, utan det är våra stränder i Bohuslän som hotas. Om vi inte plockar bort gigas, om vi inte sköter det här, då bildar de rev. Till slut kan det bli som en enda stor matta och då är stranden värdelös, för då kan du inte bada där.

Konkurrensen mellan ostronen verkar i dagsläget att fungera. De kupade ostronen ligger närmare strandkanten och inte så djupt, medan de platta ligger något längre ut. Däremot kan det vara så att musslorna kanske minskar på grund av konkurrensen med ostronen, men det här är oklart.

Kan vem som helst gå och plocka var som helst?

– Nej, det kan man inte, ostron tillhör den som har fiskerätten, oftast markägaren, men om man går och pratar med markägaren och frågar: Kan jag plocka lite gigas här? då är det min uppfattning att man oftast får det, säger Bengt Klemming.

– Och vi kan bli bättre på att äta ostron, vi är fortfarande amatörer om man jämför med södra Europa, men i framtiden så är jag fullständigt övertygad om att vi kommer att äta mer ostron, säger Bengt Klemming, ostrondykare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.