Götaplatsen med Poseidon i mitten och konstmuséets pampiga fasad i fonden är nu byggnadsminnesskyddat. Foto: Higab/Hans Wretling

Götaplatsen och konstmuseet skyddat som byggnadsminne

Publicerad

Götaplatsen med Poseidon i mitten och konstmuseets pampiga fasad i fonden utgör ett starkt kännetecken för Göteborg. Nu blir Götaplatsen och konstmuseet ett byggnadsminne. Samtidigt finns det planer på att bygga ut museet med en tillbyggnad.

Konstmuseet, med sina höga valvbågar, utgör en magnifik avslutning på Avenyn. Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland beslutat att förklara Götaplatsen och konstmuseet  som ett byggnadsminne som ska bevaras för eftervärlden.

I skyddsbestämmelserna  poängterar man att det är viktigt att bevara museets fasader, de vackra utställningsrummen och alla ursprungliga delar av Götaplatsen. Och Poseidon, förstås.

Byggnad och gatlyktor från 1923

– På Götaplatsen ligger en fin stenläggning av Fjäråsgnejs och platsen lyses fortfarande upp av de stora gatlyktorna som installerades vid jubileumsutställningen 1923, och detta ingår i skyddet, säger Lena Emanuelsson, byggnadsantikvarie på Länsstyrelsen.

Konstmuseet, som invigdes 1923,  är ett av Sveriges bästa exempel på 1920-talsklassicism. Arkitekter var Sigfrid Ericsson och Arvid Bjerke. Arkitekterna ville skapa både en saklig och tidlös gestaltning och en estetisk upplevelse.

– Konstmuseet är en väldigt välbevarad byggnad både exteriört och interiört, med gedigna material som stått sig väl genom tiden, säger Lena Emanuelsson.

Tillbyggnad på 5.000 kvadrat planeras

Men samtidigt finns planer på att bygga ut konstmuseet med en tillbyggnad. Det är det kommunala fastighetsbolaget Higab som har gjort en förstudie om hur hur konstmuseet skulle kunna byggas ut med en 5.000 kvadratmeter stor tillbyggnad på baksidan.

Studien redovisades i kulturnämnden i februari och nu försöker kulturnämnden hitta extern finansiering av projektet.

Enligt Hanna Siggelkow, som är projektledare på Higab, har man varit medveten om att konstmuseet skulle byggnadsminnesförklaras och det har man också försökt ta hänsyn till vid planeringen av tillbyggnaden.

– Vi har hela tiden haft en dialog med länsstyrelsens representanter om vad de anser vara mest värdefullt att bevara av den ursprungliga byggnaden från 1923, säger Hanna Siggelkow.

Risk för krock mellan gammalt och nytt

Men Lena Samuelsson på länsstyrelsen anser att det är för tidigt att kommentera förstudiens förslag om en tillbyggnad på baksidan av konstmuséet.

– Det är många frågor som inte är utredda ännu. Vi avvaktar till Higab kommer in med en ansökan om tillstånd om ändring av byggnadsminnet, säger Lena Emanuelsson.

Är det inte risk för att en tillbyggnad kommer att krocka med byggnadsminnesskyddet?

– Vi har lämnat öppningar i vårt beslut för ändringar om det finns behov av att uppdatera konstmuseet när det gäller logistik, säkerhet för konstföremålen och förbättringar av arbetsmiljön, men en ombyggnad ska lösas i samklang med byggnadens kulturhistoriska värden och skyddsbestämmelser, säger Lena Emanuelsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer