Standaret från 1918 behandlas väldigt varsamt, här är den framme för den sömmerska som syr upp en kopia inför lördagens marsch. Foto: PrivatVisa alla (2)
Visa alla (2)

Hedrar kvinnorna som kämpade för rösträtten

Publicerad

Från Järntorget till Heden. Kvinnorna som demonstrerade. Året var 1918 och den kvinnliga rösträtten var fortfarande obefintlig.
På lördag är det dags för 100-årsmarschen.

Lördagen den 2 juni 1918 var det dags. Kvinnorna hade tröttnat på att förslaget om rösträtt gång på gång fick avslag. Nu var det dags att göra något.

– Det var kompakt motstånd i första kammaren och till slut kände kvinnorna som kämpade att det fick vara nog, säger Ingela Eek som är stadsvandrare i Göteborg och med i en forskarcirkel på Kvinnohögskolan.

Kvinnorna anordnade då en demonstration för kvinnlig rösträtt i Göteborg. Det var den enda i Sverige. Och bakom marschen stod rösträttskämpen Frigga Carlberg som var en av de starkaste rösterna i landet. Tillsammans med vapendragaren Gulli Petrini, som var resetalare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samlade de människor till Järntorget i centrala Göteborg. Därifrån gick de bort mot Heden.

– Det var väldigt många som deltog då, ett par tusen i varje fall. Och till hösten samma år fick kvinnor begränsade rättigheter att bli valda till landstinget, säger Ingela Eek.

Fanns kvinnor med rösträtt före 1921

Men att svenska kvinnor aldrig tidigare haft rösträtt stämmer inte helt. Redan på 1700-talet fanns några kvinnliga väljare i Sverige. Då blev kvinnor också valda till riksdagen, men detta kom att ändras då maktfulla politiker tyckte att den kvinnliga rösträtten stred mot guds och naturens ordning. År 1862 kom dock nya kommunlagar. Där fastslogs det att alla myndiga medborgare med en viss förmögenhet skulle få delta. I lagen stod inget om att lagen enbart var för män, men lagen i sig exkluderade den större delen av befolkningen som var utan kapital.

Ett halvt sekel senare, 1909 blev också kvinnor valbara till alla kommunala uppdrag.

– Man undrade hur det skulle gå i hemmet och för barnen, och de fanns de som tyckte att kvinnor inte var värda att rösta, säger Ingela Eek.

Sverige var sist ut i Norden med att få rösträtt till riksdagen för kvinnor. Först ut var Finland 1906, följt av norrmännen 1913 och sedan danskarna 1915. Sverige tog efter och slutligen 1919 lyckades också vi klubba igenom rösträtten för den hälft som tidigare var utelämnad.

År 1921 blev således första året då kvinnor i Sverige kunde rösta till riksdagen. Villkoren var att ha fyllt 23 år senast året innan, och inte vara omyndigförklarad, försatt i konkurs eller leva på socialhjälp. Men det var inte helt samma villkor för kvinnor och män. Männen var också tvungna att ha gjort värnplikt för att delta. Denna lag ändrades dock och 1924 så röstade kvinnor och män på lika villkor.

Sömmerskan Louise Lindblom som sytt upp kopian av standaret från 1918. – Det var otroligt fint att få ett sådant uppdrag och så roligt att tillverka.

100-årsjubileum

På lördag 2 juni är det då dags igen. Ett helt sekel senare. Lisbeth Stenberg, Ingela Eek, Monica Påhlson och Katarina Hultin på Kultur i Väst är de drivande faktorerna bakom. En marsch som nu kallas kvinnifestation startar 13.00, samma tid som 2 juni 1918, vid Järntorget. Den planeras dock att sluta vid Götaplatsen istället för Heden. En kopia av dåtidens standar sys i skrivande stund och olika banderoller görs med feministiska slagord.

– Vi har en sömmerska som syr standaren och det är fantastiskt mycket jobb. Vi kommer också ha flera banderollers med texter som exempelvis ”lika lön för lika jobb”, det har vi ju fortfarande inte, säger Ingela Eek.

Kvinnifestation lördag den 2 juni

Visa

Samling 13.00 Järntorget. Marschen startar 13.30 och går genom staden mot Götaplatsen. Det blir tal och den feministiska kören Pica pica kommer delta.

Vid slutet på Götaplatsen är tanken att de som vill kan se föreställningen Föregångerskan på Stadsbiblioteket, en monolog om och med Gulli Petrini som spelas av Cathrine Westling, som jämte Frigga Carlberg tog initiativet till demonstrationen 1918.

Marschen är ett event i raden inför 2021 då Göteborg firar 400 år. Då är tanken att projektet ”Göteborgskvinnor i rörelse...”, som bland annat Ingela Eek är en del av, ska ge ut en bok om just ”Kvinnor i rörelse”. Den lyfter olika kvinnor i olika samhällsklasser inom t.ex. konst, kultur, kvinnohistoria, hantverk under de senaste 150 åren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer