Två småfläckiga rödhajar väntar på sin första simtur i havet. Foto: TT/Arkiv

Hajsläpp ska värna Västerhavet

Uppdaterad
Publicerad

På Havets hus i Lysekil växer uppfödningen av hajar. Under Västerhavsveckan släpps två av dem ut i det fria för att för att ansluta till den utsatta stammen.
– Det ser inte alls bra ut i svenska vatten, säger akvariechefen Helen Sköld.

Vid bryggan nedanför havsakvariet Havets hus i Lysekil får två småfläckiga rödhajar möta havet för första gången på måndag. Hajsläppet ska uppmärksamma situationen för hajar i världen, men också på Västkusten där hajar och rockor som lever nära havsbotten länge har varit drabbade av trålning.

– Pigghajen är akut hotad och har minskat med 95 procent de senaste 80 åren, och rockorna har också dalat jättemycket. Så det ser inte alls bra ut i svenska vatten, säger Helen Sköld, akvariechef vid Havets hus.

Hajar behövs i ekosystemet

Hajar och rockor är numera fridlysta i Sverige, och på Havets hus har uppfödningen av hajar nu utvidgats, så att fler ungar ska kunna släppas ut de närmaste åren. Det ska bidra till en bättre situation för hajar och därmed hela havsmiljön.

– De är toppredatorer så om man tar bort dem blir det förändringar i näringskedjan. Och man har sett i studier är att det blir mer påväxt, mer maneter. Så vi behöver individer i hela näringskedjan för att det marina ekosystemet ska funka, säger Helen Sköld.

– Med hajsläppen förbättrar vi den naturliga stammen, men eftersom de är märkta kan vi också följa hur de simmar, hur gamla de blir och deras tillväxt. Det är viktig information för man känner inte till så mycket om de här arterna.

Försiktiga attitydförändringar

Enligt Helen Sköld har hajar ett oförtjänt dåligt rykte, och hon tror att både populärkultur men också mänsklig intuition får oss att frukta dem.

– Vi vill gärna vara överst i näringskedjan. Det sitter i psyket att man blir rädd av att se ett rovdjur.

Men marinbiologen och journalisten Charlott Stenberg i Göteborg börjar märka en attitydförändring till hajar, bland annat i Kina där hajfenssoppa länge har varit en populär maträtt.

– Jag tycker att kunskapen och fascinationen för hajar har blivit bättre. Under alla år som jag jobbat med det här har man märkt fler som vill rädda hajarna.

– Men direkt när det sker en olycka halkar man tillbaka på grottstadiet. Det har bland annat skett i Australien där man hade ett antal hajolyckor och började sätta in nät och ta död på stora hajar, främst för att rädda turismen, säger Charlott Stenberg.

Klarare vatten på Västkusten

Under Västerhavsveckan hålls aktiviteter från Kosteröarna i norr till Skälderviken i söder, med förhoppningen att öka intresset och kunskapen om havsmiljön. Något som Helen Sköld på Havets hus ser ett stort behov av – även om hon märker av en försiktig bättring på Västkusten just nu, med klarare vatten.

– De senaste två åren verkar det inte ha varit lika mycket övergödningsproblematik här, det är bättre status nu än för fem till tio år sedan. På Tjörn och Orust har fisken börjat komma tillbaka också, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer