Foto: SVT

Här är klumpen som avgör exakt hur mycket ett kilogram är

Uppdaterad
Publicerad

Hur vet man egentligen hur tungt ett kilo är? I Paris finns den internationella kilogramsprototypen, en metallcylinder som sätter standarden för viktenheten, men nu ska klumpen pensioneras. SVT Nyheter Väst fick ta en titt på den svenska kopian som finns inlåst i ett valv i Borås.

Nu ska den internationella kilogramprototypen pensioneras, det röstade forskare igenom i Paris under fredagen. I Sverige hittar man det svenska rikskilot på forskningsinstitutet Rise i Borås. Där inleddes under fredagen ett långsamt farväl till den metallcylindern som varit referensvärde till 1 kilo i över 100 år.

SVT Nyheter Väst fick komma med in bakom den massiva dörr som skyddar den svenska kopian.

– Här inne har vi det svenska kilogrammet. Nu ska vi öppna och det är en ganska unik företeelse. Det är inte så ofta vi gör det, men i dag på grund av omröstningen ska vi göra det. Det här sker ungefär var sjunde år, berättar Fredrik Arrhén,forskare vid Rise, när han och en kollega öppnar dörren.

”Största sedan franska revolutionen”

Efter forskarnas beslut ska måttenheten omdefinieras. I stället för cylindern i Paris ska kilogrammet definieras utifrån en fysikalisk konstant.

– Det är det största sedan franska revolutionen. Det har sagts flera gånger under dagen på den internationella konferensen och det stämmer. Hela vårt måttsystem som vi har i dag har sitt ursprung i franska revolutionen, säger Fredrik Arrhén och fortsätter:

– Vårt svenska kilo kommer fortfarande att leva kvar ganska länge. Det kommer inte att försvinna, utan det blir istället kilot i Paris, den internationella kiloprototypen, som kommer att ersättas.

Hudceller påverkar vikten

Om någon hade gått och petat på den lilla cylindern som står i Borås så hade hudceller och annat kunnat påverka vikten. Även om man flyttar den kan den skrapas och då kan vikten förändras. Cylindern skyddas bland annat av flera glaskupor.

Varför tar man bort kilot i Paris?

– Därför att i det systemet som vi har som kallas för SI, internationella systemet för mätenheter, så är det bara kilot som är kvar som en artifakt, som en prototyp. Alla andra kan vi skapa i ett välutrustat laboratorium med kvalificerad personal, men just kilot har vi inte kunnat. Där har vi fått förlita oss på kilot i Paris, säger Fredrik Arrhén.

Därför skyddas rikskilot bakom lyckta dörrar

Om någon hade petat på den här lilla cylindern så hade hudceller och annat kunnat fastna och påverka vikten. Och om om flyttar den kan den skrapas och då kan vikten förändras. Vart sjunde år gör man kopior på originalkopian i Borås som är över 100 år gammal. Då plockar man ut den försiktigt med en tång. Sedan görs det ytterligare kopior på kopiorna, som används till exempel för att kalibrera vanliga butiksvågar.

Kilot har aldrig rörts av mänsklig hand.

Var 30:e år kontrolleras den svenska originalkopian mot världskilot i Paris.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.