Högsta domstolen prövar fall om ordning i skolan. Foto: Magnus Andersson/TT

Högsta domstolen prövar fall om ”brottargrepp” i skolan

Publicerad

När en elev, trots tillsägelse, vägrade flytta sig från en soffa som blockerade framkomligheten lyfte en lärare upp eleven. Kränkande, menar Barn- och elevombudet (Beo) som krävt att en kommun i Västsverige ska betala 10 000 kronor i skadestånd till eleven. Men skadeståndskravet som tidigare avvisats av både tingsrätt och hovrätt tas nu upp av Högsta domstolen.

Fallet som nu ska avgöras i Högsta domstolen handlar om att en lärare anmäldes för kränkning efter att ha tagit ett “brottargrepp” och flyttat en elev. Eleven hade vägrat resa sig ur en soffa som stod mitt i en passage i en rasthall på skolan. Eleven har neuropsykiatriska diagnoser och skolan hade därför skrivit en handlingsplan som beskrev att eleven skulle mötas av ett lågaffektivt bemötande. Men läraren kände inte till handlingsplanen.

Trots att läraren som utförde ”brottargreppet” inte kände till handlingsplanen menar Beo att eleven skulle behandlats på annat sätt. Beo kräver nu att skolans huvudman, en kommun i Västsverige, ska betala 10 000 kronor i ersättning till eleven för kränkande behandling. Det kravet har tidigare avvisats av både tingsrätt och hovrätt.

– Högsta domstolen ger bara prövningstillstånd om rättsläget är oklart i frågor där det behövs vägledning om hur lagtexten ska tillämpas, säger Elin Dalenius, justitiesekreterare vid Högsta domstolen.

Läraren har en bakgrund inom brottning

Läraren, som har en bakgrund inom brottning, menar att eleven inte lydde upprepande uppmaningar om att hen skulle resa sig från soffan som blockerade passagen i skolan så att läraren kunde flytta tillbaka möbeln till sin plats och komma förbi. Läraren menar att denne inte använde något våld mot eleven utan att det så kallade ”brottargreppet”, en variant av arm- och huvudkoppling, var det naturligaste sättet att få upp eleven från soffan och inte kunde ha åsamkat eleven någon smärta.

Eleven menar i sin tur att lärarens grepp gjorde att hen inte kunde andas och att elevens nacke böjdes vilket ledde till att eleven fick ont och att det small till i nacken.

Målet avgörs nästa år

Enligt tidigare praxis har lärare vissa möjligheter att utföra “kroppsligt ingrepp mot elev”, även när det inte gäller nödvärns- eller nödsituation. Däremot menar Beo att det inte finns någon praxis när det gäller sådana ingrepp mot elever med neuropsykiatriska diagnoser. Något som Högsta domstolen verkar ha tagit hänsyn till när prövningstillstånd gavs.

– Det som sker nu är att parterna ska bestämma sig för vilken bevisning som ska åberopas i målet, och sedan ska HD samla in bevisningen och sedan avgöra målet. Målet har en preliminär plan att avgöras någon gång mellan vecka sju och tio, 2020, säger Elin Dalenius, justitiesekreterare på Högsta Domstolen. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer