Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Starta klippet för att få bakgrunden till rättsfallet efter Estoniadykningarna – där journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson står åtalade Foto: Dplay / Privat Visa alla (2)
Visa alla (2)

Filmare bakom Estoniadokumentären frias

Uppdaterad
Publicerad

Göteborgs tingsrätt friar de två svenska män som stått åtalade för brott mot lagen om gravfrid vid färjan Estonias vrak. Domstolen har därmed slagit fast att internationell lagstiftning väger tyngre än nationell som förbjuder undervattensverksamhet på platsen.

Det var under måndagen som Göteborgs tingsrätt meddelade att journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson frias från brott mot gravfriden.

– Det var en lite obehaglig känsla att vara åtalad för brott. Men idag är man glad och jag hoppas att det här är slutet på den här processen. Samtidigt har de tidigare sagt att de är villiga att gå vidare med det här, säger Linus Andersson till SVT direkt efter rättegången.

Även Henrik Evertsson är lättad:

– Det känns väldigt skönt. Vi hade många invändningar mot att bli dömda som det verkar som att domstolen lyssnat på. Jag hoppas att det här leder till att grävande journalistik i framtiden kommer att diskuteras så brett som det har gjorts som nu.

Ovanligt mål

Men domen var inte helt självklar och det är ett ovanligt mål på flera olika sätt:

• Det är första gången som den 26 år gamla ”lagen om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia” prövas rättsligt. Därmed är sannolikheten stor för att domen kommer att överklagas till hovrätt och möjligen hela vägen upp till Högsta domstolen.

• Åklagaren Helene Gestrin och de båda åtalade är närmast helt överens om vad som faktiskt hänt – nämligen att de båda åtalade ingick i ett filmteam på ett fartyg varifrån man med dykrobot undersökte utsidan av vraket.

• Lagen är inskriven och ratificerad av Sverige, Finland och Estland. Men frågan har varit om nationell lagstiftning som förbjuder undervattensverksamhet på platsen väger tyngre än det internationella regelverk som gäller på internationellt vatten.

• Filmteamet arbetade för ett norskt filmbolag på ett tyskflaggat fartyg. Varken Norge eller Tyskland har ratificerat Estonialagen.

• De åtalades syfte var aldrig att kränka gravfriden, utan att samla fakta. De har inte plockat upp något från vraket och bara filmat det från utsidan; inga eventuella mänskliga kvarlevor har filmats.

• Filmningen visade bland annat att det fanns ett större hål i sidan på skrovet, något som lett till krav på nya utredningar och en förändrad lagstiftning för att möjliggöra sådana.

• Tingsrättens dom som meddelades under måndagen slår fast att internationell lag väger över nationell lag som förbjuder undervattensverksamhet.

• I domen står det bland annat att ”Tingsrättens bedömning är att den svenska Estonialagens tillämpningsområde i detta fall sträcker sig utöver vad som är möjligt att straffas för eftersom Tyskland inte är bundet av den mellan Estland, Finland och Sverige träffade överenskommelsen som lagen grundar sig på”.

”Välskriven och tydlig”

Åklagaren Helene Gestrin tycker att domen är välskriven och tydlig. Hon har nu fått tre veckor på sig att fundera över om den ska överklagas till hovrätten.

– Tingsrätten har lagt fokus där det ska vara, tycker jag, alltså om det ska vara tysk eller svensk lag som gäller. Det där med journalistisk verksamhet med mera har ingen relevans här. Estonialagen har ett större användningsområde än vad de internationella reglerna medger. Tingsrätten anser att Estonialagen strider mot folkrättens pinciper och havsrättskonventionen.

Hon ska nu gå igenom domen i detalj.

Fritt fram att dyka på vraket?

Om tingsrättens bedömning står sig kan det innebära klartecken för andra expeditioner till vraket, så länge de sker från ett fartyg som är flaggat i ett land som inte godkänt Estonialagen.

– Det gör att det finns skäl för lagstiftaren att se över om det finns andra åtgärder som kan vidtas, eftersom riksdagen vill ha en stark gravfrid över Estonia, säger Helene Gestrin.

Starta klippet ovan för att se vägen mot rättegången.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Estoniakatastrofen

Mer i ämnet