– I England man haft minskning av mycket insekter och däggdjur. Men i trädgårdarna och i många städer så har man kvar arterna tack vare det stora trädgårdsintresset som finns, säger Peter Nielsen, entomolog vid Göteborgs naturhistorska museum.

Storjordbruk, effektivt skogsbruk utan döda träd, bekämpningsmedel och vältrimmade gräsmattor gör att det är brist på boplatser och mat för många insekter.

Trädgårdar som reservoar

Frågan har hamnat i fokus de senaste åren. Flera föreningar driver kampanjer för att rädda de vilda bina och en enkel sökning på nätet ger mängder av tips på hur du som privatperson kan hjälpa till.

Det kan handla om att låta en del av gräsmattan växa fritt så att blommor kan gro, välja blommor som de tycker om eller sätta upp ett insektshotell.

Och enligt experterna kan det faktiskt göra skillnad lokalt.

Under fjolårets varma och torra sommar fungerade till exempel trädgårdar och blomlådor som en reservoarer för många insekter, enligt Peter Nielsen.

– I det vilda torkade många blommor och nektarkällan sinade. Då har trädgårdarna väldigt stor betydelse för de insekter som finns kvar.

Räddas av trädgårdsintresset

I Sverige finns cirka 280 arter vildbin. En tredjedel av dem finns uppsatta på Artdatabankens rödlista, vilket innebär att de riskerar att försvinna.

En anledning till intresset för frågan är att insekterna pollinerar mycket av den mat vi äter och oron för hur en minskning kan påverka oss människor märks också på Göteborgs botaniska trädgård.

I år har parken pollination som årets tema, vilket bland annat märks med workshops, utställningar, blomsterarrangemang och föreläsningar. 

– Det brukar vara ganska svårt att dra folk till föreläsningar, men det har varit så många att vi inte har kunnat släppa in alla. Det är ett stort intresse för vad man kan göra, folk är oroliga och undrar vad de kan göra eller ändra sina livsstil, säger Maria Sjöstedt, projektledare och trädgårdsmästare.