Krisavtalet har initierats av Kriminalvården och gör det möjligt att låna ut anställda till ett verksamhetsställe som har akut brist på personal. Som i det här fallet häktet i Göteborg.

– Vi gör allt vi kan för att få tag på personal och jobbar med det varje dag. Vi gör också insatser för att förbättra arbetsmiljön, säger Per Björkgren, chef Kriminalvården region väst.

Ett krisavtal är en mycket ovanlig åtgärd. Sedan häktet öppnades 1967 har ett sådant avtal införts endast en gång tidigare och det var 2018. Det uppger både fackförbundet Seko och Kriminalvården.

Pandemin satte stopp för utbildningar

Hans siffror på hur många som sagt upp sig på häktet i Göteborg i år sträcker sig till och med augusti och då var siffran 49. Enligt fackförbundet Seko är den siffran nästan 60 nu.

– Det är beklagligt och vi behöver naturligtvis behålla vår personal, men samtidigt är häktet en stor arbetsplats med cirka 300 anställda.

Enligt honom är pandemin en av orsakerna till personalbristen – då man enligt Per Björkgren inte kunde utbilda i den takt man borde.

Men det håller inte fackförbundet Seko med om. De hävdar att problemen med att behålla personal på häktet i Göteborg sträcker sig flera år tillbaka i tiden.

Behövs ännu fler i regionen

Det är dubbelbeläggningar på alla anstalter och häkten i Västra Götaland, men det är bara på häktet i Göteborg som det är en sådan brist på personal.

– Förutom de här 55 så måste ytterligare 200 anställas i regionen nu i höst. Vi ska dessutom gå från cirka tusen platser på anstalter och häkten till tvåtusen inom en femårsperiod, säger Per Björkgren.