Den nya workshopen ”Sluta skjuta upp!” går ut på att en psykolog från Akademihälsan lär studenterna att identifiera sitt uppskjutarbeteende, vilket GP rapporterade om först.
Men frågan är om studenterna kan se de ansvariga för kursen som goda förebilder i frågan då workshopen, som skulle hållits den 2 november, nu har skjutits upp till den 7 november.
SVT Nyheter Väst talar med Anna Broman Norrby, psykolog på Akademihälsan, som ska hålla i workshopen.
Varför skjuts den upp?
– Det var ursprungligen jag som skulle hålla föreläsningen men så tog en kollega över och hon kunde inte det datumet...
Orkade du inte ta tag i det själv?
– Nej nej, det var inte så, försäkrar Anna Broman Norrby.
– Vi kom på att den skulle ha hamnat på novemberlovet när det inte är så mycket studenter här. Därför är den framflyttad.
Men själva problemet, att studenter skjuter saker på framtiden, är ett seriöst problem. Och allt fler drabbas.
Ett allt vanligare fenomen
Till Akademihälsan kommer studenter som har stora besvär med prokrastinering, som uppskjutarbeteendet kallas.
– Prokrastinering är ett dysfunktionellt beteende där man hanterar den ångest en viss utmaning innebär, genom att tänka att: jag gör det sen.
Och det här har blivit vanligare säger Anna Broman Norrby.
– Ja forskning visar det. Dels kräver både jobb och studier idag ofta mer självständigt arbete, och ju längre det är till en deadline desto större risk är det att vi skjuter på arbetet.
– Dels finns det så mycket distraktioner idag, bara ett klick bort på datorn. Dessutom är de distraktionerna som finns idag väldigt belönande.
Hon tar spel som Wordfeud och Candycrash som exempel på aktiviteter det kan vara lättare att ta till, än själva arbetet. Eller sociala medier där man lätt går in och kollar.
Leder till missade tentor
Förutom alla som skaffar sig stora problem på grund av uppskjutet studiearbete, som misslyckas på tentor och förlorar sitt CSN, så ser hon också uppskjutarbeteendet som ett generellt problem i vår tid.
Men du som jobbar med det här, är du jättebra på att ta tag i saker med en gång?
– Ja, när det gäller jobb gör jag ofta det. Men när det gäller jobbiga samtal och konflikter har jag samma flyktbeteende som de flesta av oss, säger Anna Broman Norrby.