Inkompetens hos underleverantör gör att forskningsfartyget blir ännu mer försenat. Dessutom kan prislappen bli 60 miljoner dyrare. Foto: Göteborgs universitet

Forskningsfartyget riskerar bli 60 miljoner dyrare

Uppdaterad
Publicerad

Fartyget finns och ser imponerande ut, men skrovet bedrar. 2013 beställde Göteborgs universitet ett nytt forskningsfartyg vid ett polskt varv som skulle vara färdigt 2015, men trots satsade 100 miljoner kronor har universitetet ännu inte ett sjövärdigt skepp. Projektet har drabbats av bakslag efter bakslag och fortsätter ticka pengar. Nu riskerar det dessutom att bli 60 miljoner kronor dyrare på grund av inkompetens.

Göteborgs universitet, GU, vill ersätta sitt nästan 50-åriga forskningsfartyg Skagerak med ett nytt skepp, men som SVT Väst berättat tidigare, så har projektet varit förföljt av problem.

Beställningen gjordes 2013 och fartyget skulle vara färdigt 2015, men än i dag ligger det vid kaj. Vackert som en dag med nybäddade kojer och blänkande köksutrustning, men det viktigaste av allt, framdrivningssystemet fungerar inte.

– Vi hade en förhoppning om att underleverantören skulle kunna färdigställa, men de har de inte gjort, säger Göran Hilmersson, dekan för Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, GU, och ordförande för styrgruppen för fartygsprojektet.

Är det brist på pengar eller kompetens?

– Det är nog både och. Vi har nog levt med ett önsketänkade tidigare, men nu är det slut med det. Det finns fina broschyrer om framdrivningssystem, men det verkar svårare att installera dem i verkligheten säger Göran Hilmersson.

Göran Hilmersson, ordförande för styrgruppen för fartygsprojektet som förutom att vara fyra år försenat nu även riskerar bli 60 miljoner kronor dyrare än beräknat. Foto: SVT

”Sitter inte lugn i båten”

Varvet i Polen har nu fått in offerter från andra företag på att färdigställa framdrivningssystemet. Det mest lovande skulle kosta 18 miljoner, en kostnad som då varvet och GU måste komma överens om vem som skall betala.

– Vi har sagt att vi kan betala nio miljoner, nu får vi se hur det går i Polen, säger Göran Hilmersson.

Vis av erfarenheten, hur orolig är du inför det här?

– Jag sitter ju inte lugn i båten och konstaterar att det här löser sig, säger Göran Hilmersson.

Riva ut och sätt in nytt

GU har ett antal alternativ om skeppet inte är färdigställt enligt beställningen. Antingen att häva köpet och riskera förlora minst 100 miljoner kronor eller att ta över ett icke fungerande skepp och bekosta färdigställandet vid något annat varv, till okänd kostnad.

Eller så kan de riva ut det framdrivningssystem som inte fungerar och sätta in ett som de vet fungerar till en kostnad av 60-70 miljoner kronor.

– Det är ett alternativ som finns i tanken, säger Göran Hilmersson.

Men pengarna till detta rivningsarbete finns inte i nuläget utan måste lånas av staten och blir därigenom ett beslut för GU:s ledning. Dessutom är det pengar som skulle kunna gå till något annat inom GU.

– Det kan ju göra det. Och den diskussionen har vi inte tagit än. Den har jag inte fört med min chef än, säger Göran Hilmersson.

Tickar pengar

Fartyget är redan ett tidsmässigt fiasko och riskerar att i slutändan bli så dyrt att få kommer att ha råd att hyra det för forskning även om det färdigställs. Mellan 85 000 och 100 000 kronor i dygnshyra räknar man med så som kalkylen ser ut nu.

– Det blir dyrt. Det blir det, säger Göran Hilmersson.

Även om det är vid varvet i Polen som nuvarande arbete sker kostar det även pengar för GU.  De har löpande lönekostnader på periodvis mer än 300 000 kronor i månaden för personal som arbetar med projektet.

Hur länge kan ni vänta innan ni måste ta beslut?

– Vi har inget exakt slutdatum, men vi har framfört tydligt till varvet att vi befinner oss i limbo i någon mening och vi måste ha besked mycket snart. Kommer vi in i mitten av hösten utan besked då får vi hitta alternativa lösningar, säger Göran Hilmersson, ordförande för styrgruppen för fartygsprojektet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.