Näst efter sjuksköterskor är personer med naturbruksutbildning den största bristen på den svenska arbetsmarknaden, det visade Statistiska centralbyråns Arbetsmarknadsbarometer som kom i slutet av året. 85 procent av de tillfrågade arbetsgivarna i branschen berättar att de ser en brist på nyutbildade och 95 procent att de ser en brist på yrkesvana. 

– De skillnader som finns i landet är som ”grader i helvetet”. I bästa fall är det 7 av 10 arbetsgivare i en region eller i värsta fall 9 av 10 som ser en brist. Skillnaden är nyanser av samma sak. Det finns ingen arbetskraft att tillgå, säger Anders Johannesson, projektchef vid LRF, som följt utvecklingen under många år.

Sverige – mer självförsörjande

Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, bekräftar att situationen är svår för de västsvenska bönderna.

– Vi är ju ett stort jordbrukslän, så behovet är jättestort här, säger hon.

Problemet blev belyst i samband med regeringens livsmedelsstrategi från 2017, som bland annat syftade till att Sverige skulle bli mindre beroende av import och i högre grad ska vara självförsörjande. Sedan dess har behovet på arbetskraft blivit mer påtagligt för varje år som gått, enligt SCB:s siffor. 

”Mardrömsscenario”

Konsekvensen av bristen är att företagen inte kan växa i den takt de önskar.

Att landets naturbruksgymnasier växer ses av branschföreträdare som en positiv utveckling. Men behovet av eftergymnasiala utbildningar och att utbilda nya yrkeskategorier, särskilt med fokus på teknik, är också mycket stort enligt LRF.

– Mardrömsscenariot är att vi får politiska förutsättningar till livsmedelsproduktionen men att vi begränsas av den faktorn att vi inte har tillgång till välutbildad arbetskraft. Det vore jättetråkigt, säger Sofia Karlsson.