Utsläppen av växthusgaser minskade i en majoritet av landets kommuner mellan 2015 och 2016. Men två västsvenska kommuner ligger på topp-tio listan över mest utsläpp; Lysekil och Stenungsund. Det visar de senaste utsläppssiffrorna från Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen) som Nyhetsbyrån Siren har sammanställt.

– Det är kända industriorter som sticker ut, eftersom de har stora punktkällor, säger Pelle Boberg, handläggare på Naturvårdsverket, till Nyhetsbyrån Siren.

Noll utsläpp långsiktigt mål

I Lysekil var det beräknade utsläppet 102 ton koldioxidekvivalenter* per invånare 2016. Detta var en minskning med 20 procent sedan 2015. I Stenungsund var utsläppet 41 ton, en höjning med 9 procent.

I Sverige finns ett långsiktigt mål om att ha nettonollutsläpp senast år 2045.

– För att nå dit måste Sveriges utsläpp minska med fem till åtta procent om året, säger Pelle Boberg.

Utsläppen av växthusgaser minskade i en majoritet av landets kommuner mellan 2015 och 2016 och preliminära siffror för 2017 visar också på en minskning.

Konsumptionsutsläppen oförändrade

Kommunsiffrorna kommer från RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) och Nationella emissionsdatabasen och bygger på nationella värden som med hjälp av datamodeller fördelats på kommunnivå efter faktorer som vägnätets struktur, industrinärvaro och jordbruk.

De anger inte exakta uppgifter över utsläppen i en kommun och de visar inte klimatpåverkan från enskilda personers konsumtion i en kommun.

– Tittar man på de konsumtionsbaserade utsläppen, så ger det en annan bild. Från det perspektivet har utsläppen inte minskat, utan varit i stort sett oförändrade de senaste årtiondena i Sverige, och där ser vi också verkligen att det behöver hända saker, säger Pelle Boberg.

*Koldioxidekvivalent är enkelt förklarat mängden av en växthusgas, till exempel metan, uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.