Operan Madame Butterfly utspelas i Nagasaki i Japan där den amerikanske sjöofficeren Pinkerton köper sig en ung hustru, geishan Madame Butterfly. Hon kommer från en fattig familj, är bara femton år och heter egentligen Cio-Cio San.

För Pinkerton innebär den japanska vigseln inget bindande äktenskap och han reser snart hem till Amerika igen och lämnar Madame Butterfly kvar i Japan. Efter några månader föder hon ett barn, hans son.

Det är två sydkoreanska sångerskor som alternerar i huvudrollen, Jung Nan Yoon och Karah Son. För den japanske regissören, Yoshi Oïda, var det viktigt att Madame Butterfly hade asiatiska drag.

– Jag sa till operachefen att åtminstone Butterfly måste göras av en asiatisk sångerska så jag är glad att det gick att ordna! säger Yoshi Oïda.

Kastar bort sin egen kultur

Yoshi Oïda bor sedan 1968 i Paris,  men han växte upp i Nagasaki under 30- och 40-talen och  har använt minnen från sin egen barndom för att berätta hur Madame Butterfly väljer att gifta sig med den amerikanska officeren inte för att hon är kär ihonom, utan för att hon vill lämna fattigdomen för ett rikare liv.

Hon konverterar till och med till kristendomen för att Pinkerton ska acceptera henne som sin riktiga hustru.

– Hon kastar bort sin egen japanska kultur för att hon vill gifta sig rikt och bli en del av den amerikanska kulturen. Och det var precis det som hände när jag var liten och vi hade förlorat i andra världskriget. När amerikanerna kom till Japan var det många japaner som försköt sina japanska traditioner för att med hull och hår anamma segrarnas kultur och allt som var amerikanskt ansågs fantastiskt!

I tre år väntar Madame Butterfly på att Pinkerton ska komma tillbaka till henne, men när han slutligen återvänder till Japan har han gift om sig med en amerikansk kvinna, Kate. 

Han vet inte om att han har en treårig son med Butterfly, men när han får reda på det så kräver han att Butterfly ska avstå pojken så att han och Kate kan ta med honom till Amerika.

Koloniala attityder i librettot

Madame Butterfly hade premiär 1904 på La Scala i Italien och den italienska tonsättare Giacomo Puccini hade förlagt handlingen till sekelskiftets Japan.  Göteborgsoperans Butterfly utspelar sig några decennier senare. Puccini gjorde tre versioner av operan och i Göteborg har man valt att utgå från mellanversionen, den så kallade Brescia-versionen.

Puccini har skrivit en opera som handlar om hans och européernas bild av Japan i början av 1900-talet och det var inte lätt för den japanske regissören att hitta fram bland alla koloniala attityder och klichéer om Japan som finns inskrivna i librettot.

– Till slut kom jag fram till en läsart som fungerar och det är att operan handlar om européer som berättar en historia om Japan, Japan sett genom europeiska ögon!  Skådespelarna behöver inte låtsas att de är japaner, eftersom de är européer som berättar om Japan. Att det är er kultur som berättar en japansk historia blev nyckeln för mig som regissör för den här operan, säger Yoshi Oïda.

Följdaktligen har man inte heller strävat efter att göra autentiska japanska scenerier, kostymer och kimonos utan scenografen Tom Schenk och kostymdesignern Thibault Vancraenenbroeck har känt en stor frihet att låta fantasi och associationer få fritt utlopp på scenen.

Trots det känns uppsättningen fast förankrad i den japanska vardagen i ett fattigt hem i Nagasaki i början på förra seklet.

Puccini ansåg själv att Madame Butterfly var hans bästa verk och tack vare den vackra musiken utgör operan ett av de klassiska mästerverken. Musiken dirigeras av den italienska dirigenten Manlio Benzi.