Evelina Höckert fick problem efter graviditeten och förlossningen. Foto: Privat/SVT

”Mamma-mage-dag” för bättre kvinnovård

Publicerad

Den 25 april är det ”Mamma-mage-dagen”, en dag som är till för att synliggöra de problem som kvinnor kan drabbas av efter en graviditet och en förlossning. Trots besvär och smärta i vardagen får de drabbade sällan den hjälp de behöver, utan besvären ses som skönhetsbesvär och tas inte på allvar.

– Det är viktigt att problemen uppmärksammas. Vi ska ha rätt till vård om våra kroppar inte har läkt som de ska. Det handlar inte om hur magen ser ut på utsidan, utan om hur funktionen är på insidan, säger Evelina Höckert, som drabbats av svåra besvär efter sina två förlossningar. 

Och det är fler än Evelina som drabbas, faktum är att över 40.000 kvinnor varje år riskerar att drabbas av bestående problem efter en graviditet och förlossning, enligt organisationen bakom ”Mamma-mage-dagen”.  

– Jag får ont i magen av hastiga rörelser, min hjärna kopplar inte automatiskt på mina inre magmuskler. Jag är svag i bålen och har ont i ryggen. Det blev inte bättre när vården bemötte mig som att min mage var fullt frisk, säger Evelina Höckert. 

Läker inte alltid

Besvären kommer av en så kallad diastas och innebär att bukhinnan och magens muskler töjs ut och att bukmusklerna under graviditeten delar sig, vilket i sig är helt normalt. I de flesta fall läker kroppen sig själv, men när den inte gör det kan det leda till bland annat svåra rygg- och magsmärtor, framfall och urinläckage.  

En del kvinnor med stora diastaser upplever att de inte kan hosta eller nysa utan att hålla händerna för magen eftersom det känns som att tarmarna håller på att ramla ut. De kan också ha svårt för att bära sina barn. 

– Jag antar att vården är för dåligt insatt i hur kvinnokroppen ser ut överlag, speciellt efter en förlossning, säger Evelina Höckert. 

I och med ”Mamma-mage-dagen” vill man uppmärksamma både mammorna själva och vården på problemen.  

Sofia Lamotte är naprapat och jobbar också som mammamagetränare i Göteborg och möter många kvinnor som drabbats. På sin mottagning hjälper hon kvinnor att träna upp bålen och de djupa magmusklerna för att komma tillrätta med delar av sina problem. 

Naprapat och mammamageinstruktör Sofia Lamotte kommer att vara med under ”Mammamagedagen” Foto: Privat

– Jag har träffat många kvinnor med varierande problem, en del har fått opereras. Kvinnor följs upp väldigt bra under graviditeten, men efter förlossningen utgår man från att allt ska vara bra. Kroppen har utsatts för väldigt kraftiga påverkningar och behöver i vissa fall rehabiliteras efter en förlossning, säger Sofia Lamotte. 

Tas inte på allvar

Arrangörerna bakom ”Mamma-mage-dagen” menar, liksom Evelina, att problemen negligeras av vården och har man en mage som hänger ut klassas det som skönhetbesvär, även om det beror på att bukhinnan och musklerna töjts ut och inte kunnat läka.  

För Evelinas del blev det en kamp för att få vården att ta hennes problem på allvar och även om Evelina mår bra idag begränsas hon fortfarande av sina problem i vardagen. 

– Jag mår bra idag, men lider så klart av att min mage inte har full funktion. Den är nedsatt på så många olika sätt. Jag skulle vilja kunna sitta på huk och ta emot mina två små barn utan att ramla bakåt, säger Evelina Höckert. 

I år är det fjärde gången ”Mamma-mage-dagen” uppmärksammas och på över tjugo olika ställen runt om i landet kommer det att bjudas på både magundersökningar och föreläsningar av bland annat barnmorskor, sjukgymnaster, forskare och naprapater.  

– Vi hoppas att sjukvården ska bli mer öppen för att ta till sig kunskapen om dessa problemen och att det ska bli en bättre efterkontroll. Vi vill också ge lite hopp och kunskap till mammor så de ska få förståelse för vad som hänt med deras kroppar. Det kommer att bli en intressant dag, säger Sofia Lamotte.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer