Det handlar om en helt ny kunskapsupplevelse om rymden som börjar om två år, under 2019. För detta har Universeum sökt och beviljats medel från Hasselbladstiftelsen. Pengar som ska användas för att ge en helhetsbild av utvecklingen i rymden.
Hasselblad på månen
För snart femtio år sedan, den 20 juli 1969 satte Neil Armstrong, som första människa någonsin, det första fotavtrycket på månen. Ett litet steg för en människa, men ett stort steg för mänskligheten. Ord som de flesta känner till och som blivit odödliga. Och kameran som Neil och ”Buzz” använde där vid den första månlandningen, var en Hasselbladare.
– Det är både jätteroligt och spännande att vi har fått de här pengarna, säger Håkan Sigurdsson, vetenskaplig ledare på Universeum. Vi kommer själva att bidra naturligtvis, men det här blir en bra start på vår rymdsatsning som kommer att bli både rolig och interaktiv hoppas vi.
Vad är det ni tänker förklara om rymden?
– Vi kommer inte att backa från de svåra frågorna: finns det liv i rymden? Tar rymden aldrig slut? Är livet en slump, eller motsatsen? En stor utmaning, men vi har en hel forskarstab så vi ska nog kunna klara av att förklara svåra saker på ett enkelt sätt.
Forskarstab samarbetar
Forskarna kommer att försöka förklara vilken nytta vi har här på jorden av all utveckling som skett för att vi ska kunna ta oss ut i solsystemet och för att utforska universum. Forskningen de senast tio år har tagit stora kliv, till exempel om man ser till till gps-systemet, som alla har i sin mobil. Hur beroende vi är av teknologin från rymdsatsningen.
Vad har ni för nya ideer på hur rymden ska förklaras?
– En tanke är att vi ska försöka förklara vilka gigantiska avstånd det är i universum, kanske någon typ av resa genom solsystemet, vidare ut i galaxen och ändå längre bort, och hur lång tid det tar, säger Håkan Sigurdsson. Och att förklara teorierna om universum, några forskare tror på ett mulituniversum, där vårt universum bara är ett av oändligt många universeum...så vi diskuterar hur man ska få folk att förstå resonemang som för många är väldigt abstrakta.
Vem tror du kommer att vara först med att återvända till månen?
– Svårt att säga, kanske att det blir japanerna, som bygger en bas om de bestämmer sig. Sedan kan man tänka sig att den som vill vidare ut till Mars, vill nog bygga en bas på månen först, säger Håkan Sigurdsson. Men det är bara en tidsfråga, det är jag övertygad om. Det finns alltid människor som längtar iväg och vill söka ny mark, även om det kan verka omöjligt till en början, så har vi en vilja att söka oss vidare.