Mögelsvamp hotar lantbruket

Uppdaterad
Publicerad

Mögelsvampen Fusarium har de senaste åren förgiftat spannmålen i Västsverige. Nu går Hushållningsällskapet till motangrepp.

Säd med för höga gifthalter måste nu säljas som djurfoder eller bränsle, vilket har kostat lantbrukarna stora summor pengar. Nu försöker Hushållningsällskapet att få bukt med problemet.

– Svampsjukdomen angriper egentligen alla spannmålsslag. Om den angriper och får fäste i kärnorna så bildas toxiner i samband med skörd, säger Björn Roland, växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet Skaraborg.

Deoxynivalenol, DON, är farligt att få i sig i stora mängder. Men sedan några år finns EU-gränsvärden för DON-halterna. Är de för höga så är spannmålet otjänligt som livsmedel och lantbrukarna får då istället sälja det som djurfoder eller bränsle till ett mycket lägre pris.

Flera lantbrukare drabbade

Fusariumsvampen kan därför slå hårt mot enskilda lantbrukare och det är vad som har hänt över hela landet, inte minst i Skaraborg som har en stor produktion av havre som angripits de senaste åren.

– I Västergötland rör det sig om miljontals kronor över de senaste åren, säger Björn Roland.

På jakt efter motstrategi

Det är mycket som är oklart kring svampsjukdomen och varför angreppen har har ökat. Svampen går att bekämpa på kemisk väg, men det är kostsamt och ger inte alltid bra resultat. Nu försöker Hushållningssällskapet genom en rad försöksfält med olika sädesslag kartlägga svampangreppen och hitta lösningar på hur problemen kan minska för lantbrukarna.

– Vi ser bland annat att DON-halten varierar inom ett fält. Det kan bero på att jordmånen varierar. Vi försöker också se om halterna skiljer sig åt genom olika sådjup och täthet, säger Björn Roland.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.