Ny brännmanet förökar sig på Västkusten

Publicerad

En ny art av manetliknande nässeldjur har påträffats i svenska vatten – och de bränns. Arten kallas för ”the clinging jellyfish”, och sågs senast i Sverige för 88 år sedan. Nu verkar de vara mer måna om att stanna.

Det var i fredags som en familj på Tjörn hörde av sig till Göteborgs marinbiologiska laboratorium och berättade att de hade hittat en konstig manet.

– Det var barnen som hade sett maneten när de fiskade krabbor. Det är så vi marinbiologer får reda på nya arter, säger Björn Källström, marinbiolog vid laboratoriet.

Björn Källström åkte upp till Tjörn från Göteborg och hoppade i vattnet. Där kunde han se – och känna – vad för typ av manet det handlade om.

– Vanliga brännmaneter har inte jag så stora problem med, jag är inte så känslig för det. Men i detta fallet så brände jag mig ordentligt. Det gjorde ordentligt ont.

Från Stilla havet

Maneten har inget svenskt namn än, men på engelska kallas de ”the clinging jellyfish” – den fastklamrande maneten. Detta för att maneten klamrar sig fast i ålgräs, ett slags sjögräs. När maneten tidvis dyker upp på den amerikanska östkusten brukar man varna för den vid badplatser, berättar Björn Källström.

– Den kommer från Stilla Havet ursprungligen. Senast den sågs i Sverige var år 1930, och den har också hittats i Norge och Danmark, men den har inte förökat sig i Sverige förut.

Men det har den nu. Vid den vik på Tjörn där maneten påträffades fanns det mängder av dem, berättar Björn Källström. Han tog med sig tio stycken tillbaka till labbet för vidare undersökning.

– Det här är en art som är invasiv i Sverige och då måste man hålla koll på den.

Maneten klamrar sig fast vid ålgräset på Tjörn. Foto: Björn Källström

Ta inte kontakt

Maneten är mycket liten, blir runt 2,5 centimeter i diameter som störst, och är svår att upptäcka. Marinbiologen tror att maneten kommer att sprida sig vidare till andra vikar på Tjörn och uppmanar till vaksamhet.

– Vid vanliga badplatser, där det är mer rörelse och öppen kust, där behöver man inte tänka så mycket på den här maneten. Utan det är när man badar på en lugnare badplats i närheten av en ålgräsäng man får vara försiktig, säger han och fortsätter:

– Ser man den ska man inte ta kontakt med den helt enkelt. 

Fakta: Gonionemus Vertens

Visa

• Gonionemus Vertens är ett nässeldjur och tillhör gruppen hyrdozoer.

• De återfinns i havet, i lugnare vatten, på grunt djup. De sitter ofta fästa på ålgräs och alger.

• Precis som sina nära släktingar – maneterna – har de nässelceller som kan brännas ordentligt. De har ett kraftigt nässelgift och man ska undvika att komma i kontakt med dem.

• De känns igen på den genomskinliga klockan med det tydliga krysset som bildas av könsorganen.

• De simmar kortare sträckor för att fånga föda och förflytta sig.

• Munnen sitter på klockans undersida.

• De blir cirka 2-3 centimeter stora och har upp till 80 stycken tentakler som är böjda i vinkel i topparna.

Källa: Göteborgs marinbiologiska laboratorium

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer