En person knäböjer vid strandkanten och håller upp sjögräs. Bakgrunden visar en karg kust med stenar och ett stilla hav under en grå himmel.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Alexandra Kinnby, forskare i marinbiologi, berätta mer om studien i klippet ovan. Foto: SVT

Ny forskning visar: Blåstången blir skörare i surare vatten

Uppdaterad
Publicerad

Forskarna har trott att alger gynnas av surare hav. Men ny forskning av blåstång visar istället att den blir skörare. Det kan leda till problem – eftersom blåstång är barnkammare åt flera andra arter.

– Det är ju väldigt skakigt. Den är en så viktig del av våra hav, säger Alexandra Kinnby, forskare i marinbiologi.

Världshaven tar upp ungefär en tredjedel av den koldioxid vi släpper ut och får då sänkt pH-värde. Surhetsgraden har redan ökat med ungefär 25 procent jämfört med förindustriell tid – pH-värdet har alltså sjunkit. Nu ligger det på 8,1.

Surare vatten är bara gynnsamt för växter i havet, trodde forskarna länge, eftersom mängden kol i vattnet ökar. Men även om blåstången växte snabbare i Alexandra Kinnbys studie, ökade den inte i vikt – utan blev istället mer porös.

Havet blir allt surare

I studien växte blåstången i havsvatten med pH-värde 7,6, alltså ett möjligt framtida scenario. Vid nästa sekelskifte räknar FN:s klimatpanel IPCC med ett pH-värde på 7,8 (om vi fortsätter släppa ut koldioxid på dagens nivå).

– Vi satte ut en del alger i fält också där vi såg att de alger som vuxit i surare vatten slets bort och gick sönder, säger Alexandra Kinnby, som är forskare vid Göteborgs universitets institution för marina vetenskaper.

Det krävdes ungefär hälften så mycket kraft från vågorna att få den ”försurade” tången att gå sönder, jämfört med dagens förhållanden.

Blåstången viktig för andra arter

Blåstången är en av våra vanligaste alger längs de svenska kusterna och huserar flera andra arter som snäckor, krabbor och fiskyngel. Den omvandlar dessutom koldioxid till syre genom fotosyntes, som alla alger och gröna växter.

– Det här kan göra att stora delar av algbältena längs våra kuster försvinner, säger Alexandra Kinnby.

En person gestikulerar framför en illustration av en jordglob med rök som strömmar ut från flera fabriker i bakgrunden. Bilden belyser frågor relaterade till miljöpåverkan och klimatförändringar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s reporter Anna Adersjö förklarar hur försurningen av världshaven gått till och vad det har resulterat i. Förtydligande: De senaste åren har en särskild sorts ormstjärna (Ophiura albida) inte längre gått att hitta i forskaren Sam Duponts bottenprover i Gullmarsfjorden utanför Lysekil, prover som han tagit i 15 års tid. Andra arter har vid enstaka tillfällen fattats i proverna, men det har inte gått att fastställa att de är helt borta ännu. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.