Arkivbild. Långsammare smekningar ger nyfödda stimuland, det kan den nya hjärnforskningen visa. Foto: Barbro Vivien/TT

Ny hjärnforskning visar nyföddas förmåga att uppleva smekningar

Uppdaterad
Publicerad

Ny hjärnforskning på spädbarn visar att de, redan när de är åtta veckor gamla, reagerar olika beroende på vad de får för slags smekningar. Det visar en studie från Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet.

Genom en ny typ av hjärnavbildningsstudier har forskarna upptäckt att små bebisar stimuleras mer av en särskild typ av smekningar.

– Man har ju vetat länge att beröring är viktigt för oss människor och särskilt för nyfödda och föräldrar för det första sociala bandet. Men vi har tittat på hur hjärnan reagerar på beröring och det har man inte kunnat göra innan, säger Emma Jönsson disputerad vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och med civilingenjörsexamen i bioteknik.

LÄS MER: Läkemedel hejdar hjärnskador hos nyfödda

Första gången man ser sambandet i hjärnan

För att göra situationen så naturlig som möjligt fick bebisarna ligga i mammans famn under testet. 16 bebisar som var i genomsnitt åtta veckor gamla medverkade i studien.

Med hjälp av en mätutrustning, placerad runt bebisarnas huvud med ett elastiskt bandage, registrerades blodflödet i hjärnan. Det varierade beroende på om smekningarna, som gavs i form av mjuka penselformade rörelser på armen, var långsamma eller snabba.

– Som vi ser det visar detta att hjärnan är inställd på att uppfatta beröring på det här sättet så tidigt för att det är så viktigt för oss. Det nya vi kunnat se är att en långsammare smekning aktiverar blodtillförseln i hjärnan mer än en snabb beröring, säger Emma Jönsson.

Gillar långsamma smekningar

Människor använder vanligtvis hastighetsintervallen tre centimeter per sekund vid beröring av andra människor, samma hastighet som i studien använts som ”den långsamma”. Den snabba typen av smekning man berörde spädbarnen med var 20 centimeter i sekunden.

– Det som är spännande med den här studien är också att bebisarna är så unga. Det är lite lurigt att jobba med dem i den åldern då de inte är tillräckligt gamla för att uppfatta och samarbeta, säger Emma Jönsson.

LÄS MER: Professorn: ”Dieselavgaserna skadar barns hjärnor”

Svårt att undersöka små barn

Visa

Det finns flera svårigheter med att undersöka riktigt små barn. Dels kan de inte tillfrågas om sina upplevelser av beröringen, i studier på vuxna räknas även försökspersonernas egna skattningar, och dels har tidigare hjärnavbildningsmetoder krävt att huvudet varit fixerad, vilket är svårt när det kommer till spädbarn. Den aktuella metoden och utrustningen, som använder nära-infrarött ljus för att mäta blodflödena, tillåter att barnet i viss mån rör sig.

Studien är genomförd i Åbo tillsammans med kollegor från Finland, Sverige och Tyskland.

Länk till avhandlingen

Källa: Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universistet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer