Forskarna vid Kristinebergs marina forskningsstation utanför Lysekil har konstruerat kvadratmeterstora nät av en komponent som utvinns ur potatisskal. De har sedan placerats på ålgräsängar och i tidvattenområden, bland annat i närheten av forskningsstationen. Näten hjälpte till mot påverkan av strömmar, vågor och tidvatten och gav de nyplanterade ålgräsplantorna en chans att rota sig.

– De förökade sig, växte längre och överlevde bättre jämfört med utan nät. Sanden rör sig mycket på grund av vågorna. Idén här är att strukturen motverkar rörelsen, säger Eduardo Infantes.

Tanken är att näten ska användas i områden med mycket strömmar och vågor och då motverka erosion av kusten, genom att ålgräset bromsar vattnets rörelse. Eftersom potatisskal bryts ner av naturen så försvinner näten av sig själva efter några år.

Viktigt att återställa ålgräset

Ålgräset är viktigt även av andra anledningar än att bromsa vågor, bland annat som barnkammare för många fiskarter. På många håll i världen utarmas ålgräset, av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. Att återställa ålgräsängar blir allt viktigare för att skapa långsiktigt hållbara miljöer.

Den nya studien är publicerad i forskningstidskriften Nature Communications. Förutom försöken på Sveriges västkust så har forskarna även placerat ut nät i Västindien, i Nederländerna och i Florida.

– Jag tycker resultaten är lovande och intressanta. Det finns områden i Sverige som är väldigt svåra att återskapa på grund av den här rörelsen i sanden, säger Eduardo Infantes.

Nästa steg är att testa metoden i Skåne, där kusterosion är ett problem.

I klippet kan du se hur det går till när ålgräs återplanteras.