Två rymde från Migrationsverkets förvar i Göteborg – en misstänks för mord i Georgien Foto: SVT

Rymde från förvaret – misstänks för mord i Georgien

Publicerad

Måndagen den åttonde januari rymde två män från förvaret i Kållered. SVT kan avslöja att en av dem är efterlyst och misstänkt för mord i sitt hemland Georgien. Gränspolisen är nu kritisk till att Migrationsverket inte lät flytta honom till ett häkte.

De två männen tvingade en anställd på förvaret att släppa ut dem genom att hota honom med ett vasst föremål. Den anställde skadades lindrigt och fick uppsöka sjukhus.

Lars Skoglund, kommissarie vid gränspolisen i Göteborg.

Men redan på fredagen hade polisen fått veta av georgiska myndigheter att en av männen är misstänkt för mord i sitt hemland Georgien, och att han hade sökt asyl i Sverige under falsk identitet. Migrationsverket meddelades samma dag. Lars Skoglund, kommissarie vid gränspolisen i Göteborg, tycker inte att mannen borde ha suttit på förvaret.

– Felet är ju att han inte blev förflyttad från Migrationsverkets förvar. De borde ha funderat på att flytta honom till häktet, säger Lars Skoglund.

”Inte vårt uppdrag”

Torbjörn Nyberg, vid Migrationsverket, menar att det inte är de som beslutar om personer ska flyttas till häktet.

Torbjörn Nyberg, chef för Migrationsverkets förvar, menar dock att det inte stämmer.

– Polis och åklagare får ju ta ställning till om en person ska häktas, om det är en sådan grund för misstanke. Vi är ingen brottsutredande myndighet, det är inte vårt uppdrag.

Lars Skoglund vidhåller att det inte är upp till polisen att besluta om att flytta någon från förvaret.

– Han satt ju förvarstagen på utlänningslagen, så det åligger Migrationsverket att besluta om placeringsplats. Hade personen i fråga varit kvar i förvar hade ju Georgien sannolikt begärt honom utlämnad.

Dömd för narkotikabrott

Även den andra mannen som rymde borde ha suttit i häkte, tycker Lars Skoglund. Han var från Marocko och hade dömts för narkotikabrott i Sverige. Domen blev fem månaders fängelse och utvisning. Efter att mannen avtjänat fängelsestraffet flyttades han till förvar i väntan på att utvisningen skulle verkställas.

– Det är ju så att vi verkställer de flesta som är dömda till utvisning på frigivningsdagen. Men en och annan har vi inte kommit så långt med och då går de i förvar på utlänningslagen, och i det läget är det Migrationsverket som bestämmer var de ska förvaras någonstans.

Men Torbjörn Nyberg, chef för Migrationsverkets förvar, menar att en dom om utvisning i sig inte är någon grund för att placera en person i häkte.

– Inte om det inte fanns någon annan grund i hans beteende som på något sätt skulle hota ordningen och säkerheten på förvaret, säger han.

Fakta: Förvar

Visa

Personer som inte har tillstånd att vistas och ska avvisas eller utvisas kan i vissa fall tas i förvar. Förvar kan även användas om det är nödvändigt för att utreda någons rätt att vistas i landet eller om någons identitet är oklar.

Grunderna för förvar redogörs i Utlänningslagen (kap. 10).  Att vara förvarstagen innebär att man är frihetsberövad och rörelsefriheten är begränsad till en låst avdelning. Personen som tas i förvar behöver inte ha dömts för något brott.

Förvarstiden är högst två månader med möjlighet att förlängas. För en person som förvarstas inom ramen för asylprocessen är den maximala tid man får sitta i förvar 12 månader. När det gäller personer som utvisas på grund av brott finns ingen övre gräns i tid.

Migrationsverket, Polismyndigheten, Förvaltingsrätten (Migrationsdomstolen) och Kammarrätten (Migrationsöverdomstolen) kan fatta beslut om förvar.

Alla förvar drivs av Migrationsverket. Migrationsverket ansvarar för lokalerna, personalen och tillsyn av personerna på förvaret.

Källa: Migrationsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer