Det finns 16 miljömål i Sverige och ett av dem är ”Ett rikt odlingslandskap” och att kulturmiljövärden ska bevaras och stärkas.
– Jordkällare är en del av vårt kulturarv och idag vill många bevara och använda sina jordkällare och tänka klimatsmart, säger Ann-Charlott Hajdu-Rafis, rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Hon håller i kurser där de bland annat berättar om jordkällarens historia, hur en sådan ska skötas och användas samt vanliga problem som kan uppstå i en jordkällare.
För att slippa svält
– Redan under stenåldern fanns förvaringsgropar och människan har alltid haft behov av att kunna förvara och långtidslagra livsmedel.
Den största orsaken till att det finns jordkällare på gårdar är potatisens frammarsch och det var också den som gjorde att folk hade mat som de kunde förvara över vintern.
– Det var en del av livet för att kunna överleva och slippa svält.
En jordkällare ska helst hålla fyra grader och ha en luftfuktighet på 95 procent.
– Då klarar sig bland annat potatisarna som bäst.
Tror du inte att det här bara är en fluga nu och att folk kommer att ledsna?
– Jag hoppas inte att det bara är det utan att det kommer att finnas kvar.
Se i klippet hur du får din jordkällare att hålla i 100 år till
Jordkällare:
• Länsstyrelsen räknar med att varje bondgård från 1850 och framåt troligen hade en jordkällare eller källare för att förvara potatis, rotfrukter och konserver.
• Under åren 2007 till 2013 gick det att söka EU-stöd för att restaurera överloppsbyggnader, gamla ekonomibyggnader som förlorat sin ursprungliga användning, för 14 700 kronor, ett schablonbelopp.
• I Västra Götalands län beviljades 369 ansökningar. Då restaurerades cirka 150 jordkällare.
Källa: Länsstyrelsen
