Ulf Rexefjord (SD) i Mellerud Foto: TT / SVT

SD i Mellerud: Lärare ska larma om barn med utvisningsbeslut

Uppdaterad
Publicerad

I Mellerud vill Sverigedemokraterna att skolpersonal ska larma om elever som har utvisningsbeslut.

– Rutiner på arbetet ska ses som trygghetsskapande, säger Ulf Rexefjord (SD) som la fram förslaget.

Men problemet är inte så stort i kommunen, menar andra politiker som SVT Väst har talat med.

Det var i slutet av september, under ett möte i kultur- och utbildningsnämnden, som SD-ledamoten Ulf Rexefjord la fram förslaget: Skolpersonal i kommunen ska larma när de ”får kännedom om personer, myndiga och omyndiga som uppehåller sig illegalt i landet och deltar i våra skolverksamheter skall vidarebefodra detta till berörd rektor.”

Rektor ska sedan informera Kultur- och utbildningsnämndens ordförande, som sedan ska kontakta polis, enligt förslaget som TTELA först med att rapportera om.

I dag får alla barn som befinner sig i Sverige gå i skolan, och har rätt till utbildning sedan 1 juli 2013, även de som ska utvisas. Det finns inga krav på att lärare eller annan skolpersonal ska larma till polisen om barnen kommer till skolan.

SD: Rutiner är trygghetsskapande

Det är något som Ulf Rexefjord (SD) är kritisk till.

– Om man vistas här illegalt i Sverige ska man inte ha tillgång till fri skolgång. Ett helt naturligt ställningstagande. Vi vill inte att lärarna ska ta på sig ansvaret att uppmärksamma polisen utan att politiker gör det, skriver Ulf Rexefjord (SD) i ett sms till SVT Nyheter Väst.

Enligt siffror från Migrationsverket finns det 31 personer under 18 år i Melleruds kommun som har fått utvisningsbeslut. Huruvida de finns kvar i kommunen kan man inte veta.

Hur stort är egentligen problemet med barn som ska utvisas men som fortfarande befinner sig i Mellerud?

– Det har vi ingen klar bild av idag och detta är ett led i att bättre på den. 

Rutiner ska också redan finnas inom kommunen som innebär att skolpersonal ska svara polisen ärligt om de ringer med frågor om vilka barn som vistas på skolor och förskolor.

– Vi vill att vi tar en aktiv del i detta och inte passivt inväntar påstötning från berörda myndigheter, skriver Ulf Rexefjord till SVT Nyheter Väst.

Vad tänker du om de som säger att ni uppmanar lärare att bli angivare?

– Rutiner på arbetsplatsen ska ju ses som ett stöd i arbetet, så man har klara riktlinjer för hur man arbetar i olika situationer. Det är trygghetsskapande.

S: Lärare ska inte vara angivare

Andre vide ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Marianne Sand Wallin (S) är emot förslaget, men tycker inte att frågan egentligen är ett så stort problem i Mellerud.

– De som har rätt att gå i skolan och har skyldighet att göra det ska få göra det. Men det ska inte ligga på våra lärare eller förskolepersonal att vara angivare, det känns inte bra i magen tycker jag, säger hon.

Men är man en angivare om man hjälper svenska myndigheter och följer svensk lag?

– Nej, det är man ju inte. Men det är ju inget problem i Mellerud, dels för att när vi tittade på den här situationen i kommunen för ett tag sedan så var det inget problem, och dels för att vi redan har rutiner. Om polisen ringer och frågar om ett barn finns på plats så svarar vi på den frågan.

Rektor: Vi följer skollagen

Rådaskolan är Melleruds enda högstadium, och där går cirka 350 elever. Rektor Robert Olsson vill helst invänta förvaltningens utredning innan han ger sin åsikt om förslaget.

– Men jag kan ju säga att vi följer skollagen som finns. Det är vad som styr oss. Och eftersom detta nu utreds så vet vi inte vad skollagen kommer säga om det här när det är klart. Men skolor lämnar inte ut uppgifter om tredje man, så är det. Det är min tolkning av situationen just nu, säger Robert Olsson.

Kultur- och utbildningsnämnden har beslutat att förslaget från Ulf Rexehed ska skickas vidare till förvaltningen, där det ska utredas ytterligare innan det kommer tillbaka till nämnden för beslut.

Papperslösa barn i skolan

Sedan 1 juli 2013 har barn som är papperslösa rätt att gå i skolan. De har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola. Om de påbörjar sin utbildning innan de har fyllt 18 år har de också rätt att gå i gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Om en person har sökt asyl och fått ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är utgångspunkten att personen självmant ska lämna Sverige. Migrationsverket kan lämna över ärendet till polisen. Det sker när Migrationsverket bedömer att det inte går att genomföra en avvisning eller utvisning på grund av att de personer som omfattas av beslutet inte samarbetar med Migrationsverket, till exempel om de har avvikit eller om man bedömer att tvång behöver användas.

Källa: Skolverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.