Stäng

Väst

Här visar Uddevalla kommuns projektledare Christine Gunnarsson en illustration av skyddets höjd. Foto: SVT

Så ska västsvenska kommunerna förhindra översvämningar

Uppdaterad
Publicerad

I Henån på Orust planerar kommunen för att bygga översvämningsskydd. Och i Uddevalla gäller det att skydda samhället från Bäveån som ofta svämmar över och som dessutom kommer få högre vattennivåer när klimatet blir varmare.

– Siffrorna oroar ju så klart, säger Christine Gunnarsson, projektledare vid Uddevalla kommun.

I klippet ovan kan du se hur högt vattnet väntas nå i Uddevalla år 2100, och se hur Henån kan översvämmas samma år.

Alla kommuner längs med kusten i Västra Götaland har på olika sätt börjat planera för klimatförändringarna och de höjda havsnivåer som väntas (se faktaruta). Det handlar också om att skydda samhällen och infrastruktur från ökade skyfall och oväder.

I Uddevalla har två års utredning resulterat i en förstudie med förslag på skredsäkring och högvattenskydd – som också kan släppa ut skyfallsvattnet.

– Havsnivån stiger och stiger så högvattnet förväntas komma längre in mot stan och skapa allt mer problem, säger Christine Gunnarsson, projektledare vid Uddevalla kommun.

– Vi kommer ha en stålspont runt museiparken, som vi kommer klä in på något vis för att skapa en trevlig miljö.

Översvämningsskydden som planeras i Uddevalla Foto: Uddevalla kommun

Det kommer dock ta flera år ytterligare innan skydden är på plats.

Ska skydda mot två och en halv meters höjning

Samhället Henån på Orust ligger också på en låg nivå i förhållande till havet och är därför extra utsatt. Centrum blir ofta översvämmat, så här kommer kommunen också att bygga spont, alltså en barriär mot havet och längs med ån. Det ska skydda mot en havsnivåhöjning på två och en halv meter vid högvatten. Det är den nivån som förmodligen kommer att behövas år 2100, enligt SMHI:s preliminära beräkningar.

– För att vi ska kunna utveckla ett hamntorg och få ett attraktivt centrum så måste vi sätta en barriär. Vi arbetar med ett program för Henån som ska upp till antagande i kommunfullmäktige efter årsskiftet, säger planchef Rickard Karlsson.

Men han räknar med att skydden kan börja byggas först år 2027.

Så förbereder sig de västsvenska kommunerna för klimatförändringar

Stenungssund: Klimatanpassningsplan tas fram under 2020. Centrum ligger på låglänt yta och “frågan om stigande havsnivåer är mycket aktuell” 

Lysekil: För nya områden planeras vallar eller översvämningsskydd in 

Tjörn: Åtgärder för framtida byggnationer och strandnära byggen 

Strömstad: Ny lägstanivå för nybyggen samt zon med byggnadsförbud som kan användas för avvattning vid höga vattennivåer 

Sotenäs: I översiktsplanen tas åtgärder för klimatet in, stigande vatten, skyfall osv. Inventering av status på kajer där man väger in klimataspekter.  

Öckerö: Kommer utarbeta en klimatanpassningsplan. I nya detaljplaner tas den förväntade havsnivåhöjningen i beaktande.

Tanum: Översvämningsstrategi ska tas fram för Grebbestad som är drabbad av översvämningar redan idag, både hus nära vattnet, dagvattensystemet och allmänna vägen. Kommunen rekryterar just nu en konsult för detta. 

Kungälv: Inom Göta-Älvdalen arbetar de tillsammans med andra kommuner och SGI (statens geotekniska institut) för att identifiera områden och bevilja medel för att bekosta åtgärder mot skred. Tar höjd för havsnivåhöjningar när de planerar nya områden.

Orust: Ett förslag om att bygga översvämningsskydd och andra åtgärder är klart för kommunfullmäktige att ta ställning till.

Göteborg: Flera utsatta områden i centrum har pekats ut som i behov av översvämningsskydd. Skydd har börjat byggas vid Packhuskajen. På sikt planeras stormportar ute till havs. Planerna har varit på samråd och håller nu på att omarbetas.

Uddevalla: Två års utredning har resulterat i en förstudie, som föreslår att en central sträcka längs med Bäveån ska skredsäkras och skyddas med hjälp av översvämningsskydd.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.