Det handlar om den slänt som rasat – för att bygga en företagspark höjdes markytan där med flera meter. Men hur tung fyllnaden fick vara avgjordes av vad marken bestod av. Och just marken i slänten skulle bestå av ytligt berg och därmed tåla höga belastningar, enligt markeringarna på en karta som ingår i handlingarna.
Men kartan stämmer inte, visar SVT:s granskning. I slänten fanns inget ytligt berg som massorna kunde vila på.
Avgörande för bedömning av skredrisk
Enligt Statens geotekniska institut påverkade den felaktiga kartan deras bedömning av skredrisken inför bygget – hade inte berg varit markerat i slänten hade myndigheten sannolikt rekommenderat nya undersökningar och stabilitetsberäkningar.
– Det är beklagligt, speciellt när det fått sådan avgörande betydelse för den tolkningen som vi gjorde av skredförhållandena i området, säger geoteknikern David Rudebeck, SGI.
Norconsult avstår intervju
Ansvariga för kartan är företaget Norconsult. Trots upprepade förfrågningar om en intervju avböjer företaget medverkan. Norconsults internationella kommunikationsdirektör, Hege Njå Bjørkmann, skriver i ett mejl:
”Vi har full tillit till den pågående utredningen och samarbetar med Statens haverikommission i Sverige, men av hänsyn till utredningen önskar vi inte kommentera saken i media.”
Felet okänt för exploatören
Exploatören bakom bygget, Badhustorget Fastighets AB, avböjer också intervju och lämnar en skriftlig kommentar:
”Det ni nämner är inget vi känner till och i den frågan avvaktar vi Haverikommissionens utredning. Omfattningen av detaljplanens utredningar beslutas av kommunen och granskas löpande under planförfarandet av alla berörda myndigheter, däribland även SGI. Vi som exploatör beslutar aldrig vilka utredningar som ska göras, under planarbetet, däremot får vi bekosta dem”, skriver Åsa Norberg till SVT.
dokumenten bakom bygget
- För att planen skulle vara skyddad mot störningar fanns en bestämmelse om maximalt tillåten last på 50 kilopascal, motsvarande ungefär 2,5 meters uppfyllnad. Men bestämmelsen om maxlast gällde inte om marken bestod av berg.
- I den slänt som rasat skulle marken höjas cirka sex meter enligt plankartan. Där markens ursprungliga höjd var 63 meter över havet skulle den nya marknivån ligga på 69,5 meter över havet.
- Skredet utreds av både Haverikommissionen och polisen.
Största skredet på 46 år
- Skredet i Stenungsund är det största svenska skredet på 46 år, och berör en yta på 17 hektar. Senast ett större skred inträffade var Tuveskredet 1977, som omfattade 27 hektar, också det i Västsverige.
- De senaste 20 åren har ytterligare tre stora skred ägt rum i Västsverige: Lökeberg, Kungälv, 2019 (2 hektar), Krokryd, Göteborg, 2008 (3,3 hektar) och Småröd, Munkedal, 2006 (10 hektar).
Källa: SGU