Överallt på Stora Amundön ser man nedhuggna träd, grenar och stubbar och i beteshagen håller en traktor på att forsla bort stora rishögar. Kent Börjesson blir ledsen när han ser alla stubbarna, han är trädgårdsmästare och brukar promenera i området med sin hund.

– Detta är en skövling av ett fungerande naturområde som är så vackert som det är, en avverkning där man gett sig på gamla ekar som borde fått stå kvar, säger han.

Han visar på ett område strax innan stigen når fram till havet, där det står en allé av ekar med avhuggna grenar. Intill stigen ligger nedhuggna ekar och grenar.

– Här var det som ett valv av ekarnas kronor över stigen, som en sagoskog, varför kunde inte de få stå kvar? säger Kent Börjesson.

Röjningen ska ge ljus åt gamla ekar

Men Jeanette Hansson, som är ansvarig projektledare på Park- och naturförvaltningen i Göteborg, tillbakavisar kritiken.

– Vi har gjort en frihuggning av gamla ekar och någon avverkning är det inte fråga om. Det handlar om att bevara de gamla ekarna och ge dem ljus och växtutrymme och av det skälet har vi tagit bort både björkar och ekar som stått i vägen, säger hon. 

Kent Börjesson pekar på en stor ståtlig björk som nu ligger nedhuggen i gräset i en av hagarna på ön. Den var helt frisk och han menar att det var fel att såga ner den.

– De här gamla ekarna runt omkring hade inte blivit så vackra om inte den här björken hade stått här, björkarna suger fukt och den stod här av en orsak, hade en funktion, för allt hänger ihop i naturen.

– Det är helt felaktigt, de röjningsåtgärder vi gjort inom området finns med i förslaget till skötselplan för naturreservatet, säger Jeanette Hansson.

Kan det varit så  att ni tagit bort för mycket?

– Nej, jag tycker inte det.

Omtyckt strövområde

Redan 2006 fick stadsbyggnadskontoret  uppdraget att ta fram ett förslag till naturreservat för Stora Amundö och Billdals skärgård, men inte förrän nu är förslaget klart och ute på remiss.

Syftet  är att säkerställa områdets stora  natur-, kultur- och friluftsvärden. Här finns grunda vikar och ålgräsängar som fungerar som många fiskarters barnkammare. Här finns en blandning av strandängar, ljunghedar och hällmarker med ett rikt djur- och växtliv, som strandpadda och hasselsnok. Området anses biologiskt värdefullt  med bland annat gamla vidkroniga ekar i beteshagarna och är ett omtyckt strövområde för göteborgarna.

Synpunkter innan 22 mars

Fram till den 22 mars kan allmänhet och berörda lämna skriftliga synpunkter på förslaget till stadsbyggnadskontoret och därefter väntas beslutet om naturreservat tas i byggnadsnämnd och fullmäktige.

På Park- och naturförvaltningen ser man fram emot att få börja utveckla området.

– Har man ambitionen att bilda ett naturreservat så hoppas vi att det också innebär mer resurser så att vi kan göra det ännu finare för både natur och växter men också för besökarna, säger Jeanette Hansson på Park- och naturförvaltningen.