Svenskarna har licens för tusentals automatvapen och handeldvapen. (Vapnen på bilden har inget samband med texten.) Foto: TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Stora mängder automatvapen hos privatpersoner

Publicerad

Privatpersoner har fler än tusen automatkarbiner, kulsprutor och kulsprutepistoler i hemmet. I privatbostäder finns också 110 000 pistoler och revolvrar – och fler än 600 tårgasvapen.

Det är nyhetsbyrån Siren som har tagit fram statistik från landets polismyndigheter. Den visar att landets fyra nordligaste län är de vapentätaste, här är runt 13 procent av befolkningen beväpnad.

Den absoluta majoriteten av alla vapenlicenser gäller jaktvapen, drygt 1,6 miljoner hagel- och kulgevär finns registrerade i landet.

Men det finns även 37 automatkarbiner registrerade. Även 69 kulsprutor, 121 kulsprutegevär och dessutom 1048 kulsprutepistoler.

– De allra flesta automatvapnen används till målskytte, det vill säga till övning och tävling, säger Maria Brahm, gruppchef på polisens rättsenhet i väst.

”Försvaret ville hålla befolkningen skjutduglig”

Enligt Maria Brahm uppmuntrade försvaret förr i tiden till tävlingsskytte med bland annat just kulsprutepistol, det för att upprätthålla en hög skjutduglighet bland befolkningen.

– Många av personerna som har licens för automatvapen idag är äldre. De får helt enkelt behålla vapnen tills de dör, säger Maria Brahm.

Det pågår dock än idag tränings- och tävlingsskytte med automatvapen.

En annan vapentyp som är vanligare än vad som kanske är känt är så kallade ”tårgasanordningar”. Här är Västsverige överrepresenterat med 222 licenserade tårgasvapen.

– Även det är en kvarleva. På 60-talet var det vanligt att taxichaufförer fick licens för att ha olika typer av tårgaspistoler för att skydda sig mot attacker. Den typen av licenser är vi extremt restriktiva med att utfärda idag, säger Maria Brahm.

Injektionsvapen och skjutkäppar

När det gäller det stora antalet handeldvapen ute i villor och lägenheter – över 110 000 stycken pistoler och revolvrar – handlar det även här nästan uteslutande om tävling.

– Men det finns även jägare som använder revolver till grytjakt, eller till skadedjursbekämpning.

I största allmänhet är polismyndigheterna idag mycket mer restriktiva med att utfärda vapenlicenser än förr i tiden. För att få ha ett handeldvapen, eller ett automatvapen, idag krävs ”synnerliga skäl”.

– Men lagar och regler gäller inte retroaktivt. Alltså får den som en gång fått en licens behålla sitt vapen, säger Maria Brahm.

Andra udda vapen som syns i statistiken är 1150 stycken armborstar, ett antal personer har också licens för 131 stycken injektionsvapen, över tusen harpuner liksom 158 skjutkäppar och fem salutkanoner.

Ovanligt att vapnen används av brottslingar

Men trots den stora mängden vapen ute i stugorna sägs det inte finnas några skäl till oro.

– Det är väldigt ovanligt att lagliga vapen används i brottslig verksamhet, förklarar Maria Brahm.

Inte heller anses stölder av lagliga vapen vara särskilt vanliga då det finns hårda krav på hur de ska förvaras i säkerhetsskåp.

Trots det visar en studie som gjordes för några år sedan att runt 270 licensbelagda vapen stjäls varje år.

källor: Polismyndigheten, Svensk jakt.

Vapen i Sverige

Visa

Antal vapenägare i de olika polisregionerna

Polisregion Nord  115 879

Polisregion Bergslagen 72 052

Polisregion Mitt  53 183

Polisregion Öst 63 114

Polisregion Syd 101 833

Polisregion Väst 93 432

Polisregion Stockholm 68 240

Antal kulsprutepistoler per region

Polisregion Nord  114

Polisregion Bergslagen 91

Polisregion Mitt  111

Polisregion Öst 133

Polisregion Syd 211

Polisregion Väst 261

Polisregion Stockholm 127

Antalet tårgasvapen per region

Polisregion Nord  23

Polisregion Bergslagen 24

Polisregion Mitt  41

Polisregion Öst 24

Polisregion Syd 106

Polisregion Väst 222

Polisregion Stockholm 173

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer