Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Tysk 16-åring inlåst i Sverige

Här sitter pojken inlåst just nu. Foto: SVT

En tysk tonårspojke sitter fast i Sverige, inlåst sedan över ett år, utan att få reda på vad som skall hända honom. Den svenska kommunen där han varit vill inte ha honom och den tyska kommun som har ansvaret för honom tar inte hem honom. Ett offer i ett myndighetslimbo.

Han föddes på en toalett på en centralstation i Tyskland av en missbrukande mamma. När han bara var två dagar gammal adopterades han bort. När han var runt fyra år hamnade han på BUP i Tyskland, och sedan dess har han vandrat mellan olika familjehem och institutioner.

Första gången pojken kom till Sverige var han elva år. Då placerade de tyska sociala myndigheterna, i hemkommunen Bochum, honom i ett tyskägt HVB-hem med tysk personal utanför Åmål.

En liten röd stuga i skogen där pojken fick hemundervisning och hjälpte till med hushållsarbetet. Hemmet hade tillstånd från svenska myndigheter och senaste gången han placerades där var han 13 år. Numera är familjehemmet nedlagt och fastigheten såld.

Hamnat mellan stolarna

Sedan september befinner sig pojken på Fagared, ett SiS-hem, där Statens institutionsstyrelse bedriver tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem.

Det är Åmåls kommun som placerat honom där, enligt LVU, lagen om vård av unga. Innan dess har han både suttit häktad och varit på andra hem. Han har varit inlåst i över ett år nu. Och han får inga besked om vad som ska hända honom, varken från tyska eller svenska myndigheter.

– Pojken har riktigt hamnat mellan stolarna, säger Joel Johnard, advokat som har varit pojkens målsägarbiträde och som reagerat på pojkens situation.

– Det konstiga i det här är att Åmåls kommun, som ligger bakom ansökan om pojkens LVU-placering, anser att det är tyska myndigheter som har ansvaret för honom och att de bör ta hem honom. Vilket de tyska myndigheterna inte kan göra med våld eller med tvång, säger Joel Johnard.

Ska inte vara inlåst

Detta beror delvis på att i Tyskland finns inte sluten ungdomsvård, det vill säga att man kan inte låsa in barn för deras eget bästa. Något som man med hjälp av LVU kan göra i Sverige. I Tyskland däremot måste man vara dömd till ungdomsfängelse för att bli inlåst.

Så sedan elva års ålder har pojken omplacerats i olika jourhem, hämtats hem till Tyskland och rymt tillbaka till Sverige igen åtta till tio gånger. En gång, strax före julen 2014, tände han eld på ett familjehem i Sverige och dömdes till ungdomsvård, dock ej sluten sådan, för mordbrand. Vilket enkelt uttryckt innebär att han skall tas omhand, men inte vara inlåst. Vilket han är nu.

– Det är där som frustrationen är, att det tar tid, säger Berith Sletten, chef för Individ- och familjeomsorgsenheten, IFO, i Åmål. Den kommun där pojken vistades senast.

Skall det vara så här?

– Nej, det tycker jag absolut inte. Jag tycker det är förfärligt sorgligt, förfärligt tråkigt för pojken, säger Berith Sletten.

”Kan inte adoptera pojken”

Pojken vill vara kvar i Sverige. Det är här han har sina kompisar, säger han. Problemet är att Sverige, i det här fallet Åmål inte vill ha honom. 

Och Tyskland har ännu inte hittat någon vårdplats för honom. Socialsekreteraren i Åmål har länge aktivt valt att inte ha kontakt med pojken, då de inte ville ge honom falska förhoppningar om att få stanna.

– Vi kan ju inte adoptera pojken, säger Berith Sletten.

– Självfallet, eftersom pojken är tysk medborgare så är det Tyskland som har det övergripande ansvaret för honom, men eftersom han befinner sig i Sverige och pojken far illa eller riskerar att fara illa, så är det de svenska myndigheterna som har ansvaret för honom när han är i Sverige och då måste han få samma rättigheter och möjligheter till vård som barn i Sverige har, säger Joel Johnard.

Och det får han inte, enligt dig?

Nej, säger Joel Johnard.

Gjordes en vårdplan

Han syftar då bland annat på att Åmåls kommun är skyldig, som LVU-placerande kommun, att göra en vårdplan för pojken.

Först fanns det en högst begränsad sådan. Sedan kom det en utförligare. Den kom in den 29 september till Fagared, sju dagar efter att SVT Nyheter Väst frågat om det fanns någon. Drygt ett halvår efter det att det borde ha gjorts en.

– Då reviderades den vårdplanen då han nu är på behandlingshem. Det måste ju vara lite fylligare då i väntan på att de skall hitta en lämplig vårdform hemma i Tyskland, säger Berith Sletten. Nu har pojken en vardag med begränsad skolgång, lär sig bland annat att svetsa.

”Mänskligt lidande”

För Åmåls kommun är pojkens situation ett problem. Den tyska kommunen har placerat ett barn och brutit mot de regler som gäller inom EU, anser man.

Bochum har bland annat placerat pojken i Åmål utan att meddela kommunen. Åmål kan inte planera framtiden för pojken och känner sig bakbundna. I telefon säger Berith Sletten så här: ”Vilket vakuum lever inte den här pojken i. Det är värre än att leva på gatan på något sätt, för då bestämmer du själv över dig. Det är ett väldigt mänskligt lidande, tycker jag”.

När vi sitter i kommunhuset i Åmål öga mot öga formulerar hon sig mildare.

– Det är en frustration när man sitter i lilla Åmål och när man inte vet vad som händer med pojken. Vi vet inte vad vi skall berätta för honom, säger Berith Sletten.

Hur länge kan ni i Åmåls kommun vänta innan ni blir irriterade på de tyska myndigheterna?

– Jag tror att vi har nog tålamod nu. Nu har det gått så lång tid så nu har vi lärt oss att bli tålmodiga, säger Berith Sletten.

Befinner han sig i någon form av limbo mellan tyska och svenska myndigheter?

– Ja, det tycker jag. Jag tycker att det här är jättesvårt, säger Berith Sletten.

Vet du om de sociala myndigheterna i Tyskland har kontakt med pojken?

– Allt går via oss, men jag har uppmanat dom att ta kontakt med pojken, säger Berith Sletten, chef för Individ- och familjeomsorgsenheten, IFO, i Åmål.

Besöker pojken senare

SVT Nyheter Väst har varit i kontakt med de tyska myndigheterna, men socialkontoret i Bochum vill inte svara på några frågor. De uttalar sig inte i enskilda fall av hänsyn barn och deras vårdnadshavare.

Efter det att vi gjort intervjuerna har Berith Sletten besökt pojken två gånger.

– Jag pratar med honom om hur han trivs och så, men jag kan inte säga något om vad som skall hända med honom. Och så säger jag att vi kan inte ha honom kvar, utan att det är Tyskland som bestämmer, säger Berith Sletten.

På advokatkontoret i Vänersborg sitter Joel Johnard. Det är han som kontaktat oss då han tycker att pojken situation är orimlig.

Beror detta på att Åmåls kommun sitter och väntar på den tyska kommunen som inte kommer till skott?

– Ja, så är det, säger Joel Johnard, advokat.

Hur allvarligt tycker du att det här är?

– Ja, det förstör hans liv, säger Joel Johnard.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer