Hör HUI: Därför är köpfesten över – så kan köpcentren ställa om Foto: SVT

E-handeln ökar – fysiska köpfesten kan lida mot sitt slut

Uppdaterad
Publicerad

Tomma lokaler är ingen ovanlig syn på köpcenter runt om i Sverige. Vi handlar allt mer på nätet och enligt handelns utredningsinstitut, HUI, kommer det troligtvis inte att behövas några nya butiksytor de närmsta 15 åren.

De senaste 15 åren har den fysiska handeln ökat. Men nu säger prognosen att det kommer stanna av och istället minska. Idag har den fysiska handeln en marknadsandel om 90 procent, men enligt HUI:s prognoser väntas den andelen minska till 70 procent inom 15 år.

– Vi bedömer att den fysiska handeln inte kommer öka särskilt mycket kommande 15 år i fasta priser. Därför finns det inte ett underlag att bygga så mycket nya butiksytor, säger Monica Bruvik, senior konsult på HUI.

Hon tillägger att en fysisk handel med en andel på 70 procent ändå är en stor del av kakan. Samtidigt ökar e-handeln och det förändrar spelreglerna.

Storstadsregioner har större potential

Enligt E-barometern som tas fram av PostNord, Svensk Digital Handel och HUI research shoppade svenskarna för 77 miljarder kronor i svenska webbutiker förra året, det motsvarar 10 procent av den totala detaljhandelsförsäljningen. Prognosen för i år är 88 miljarder.

Det är mot denna bakgrund som det finns en risk att den fysiska köpfesten börjar lida mot sitt slut och behovet av nya butiksytor minskar.

– Det är dessutom så att om man har en svagare befolkningstillväxt så finns det en stor risk för att man måste minska ner butiksytor. Det är i storstadsregionerna som man ändå kanske har potential att bygga köpcenter än mindre befolkningsstarka orter.

Är det läge för kommunerna att bromsa för att undersöka sin handelsstrategi?

– Kommunerna kanske inte behöver bromsa men de behöver absolut ta in ny information och kanske omvärdera den handelspolicy som man beslutat, säger Bruvik.

Fakta: E-handelskonsumtion i Sveriges län

Siffrorna visar hur mycket pengar varje län spenderar på nätet per person och hur stor andel som har e-handlat. Mätperioden sträckte sig från januari 2017 till november 2018 och avser en genomsnittlig månad.

  • Blekinge län 2 166 kr 71 %
  • Dalarnas län 1 868 kr 64 %
  • Gotlands län 1 416 kr 60 %
  • Gävleborgs län 1 930 kr 67 %
  • Hallands län 1 762 kr 61 %
  • Jämtlands län 1 909 kr 65 %
  • Jönköpings län 1 925 kr 67 %
  • Kalmar län 1 926 kr 65 %
  • Kronobergs län 1 799 kr 63 %
  • Norrbottens län 1 858 kr 66 %
  • Skåne län 1 908 kr 66 %
  • Stockholms län 2 233 kr 69 %
  • Södermanlands län 1 817 kr 64 %
  • Uppsala län 1 940 kr 66 %
  • Värmlands län 1 810 kr 64 %
  • Västerbottens län 1 924 kr 62 %
  • Västernorrlands län 1 916 kr 62 %
  • Västmanlands län 1 904 kr 64 %
  • Västra Götalands län 1 923 kr 67 %
  • Örebro län 1 820 kr 67 %
  • Östergötlands län 1 907 kr 67 %

Källa: E-barometern

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.