Lukas Deininger liftar vid vägkant med en skylt där det står ”Sverige” framför sig.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se hur det går för SVT:s reporter Lukas Deininger när han liftade från Mo i Rana i Norge till Umeå. Foto: Stefan Brännström/SVT

Här försöker SVT:s reporter lifta från Atlanten till Östersjön

Uppdaterad
Publicerad

Det tycks vara allt färre liftare längs vägarna i Sverige. Men hur svårt är det egentligen att lifta?

SVT:s reporter Lukas Deininger testade att lifta från Mo i Rana till Umeå – en sträcka på 48 mil.

Det är på en onsdagsförmiddag som detta experiment börjar vid en bensinstation strax utanför småstaden Mo i Rana vid den norska kusten.

Målet är att korsa den skandinaviska halvön genom att lifta – att få gratisskjuts.

Starten går segt, men efter tre och en halv timme, delvis i norskt duggregn, stannar servitrisen Veronica och kocken Lisa från Mo i Rana.

– Vi är väldigt spontana, konstaterar de.

Vännerna är på väg till Hemavan för att handla billigare än på hemmaplan och bredvid svenska pantburkar får reportern plats i baksätet.

Så resonerar förarna längs vägen – se dem berätta i videosnurran:

Därför plockade de upp SVT:s reporter när han liftade

Fler liftare i södra Europa – och i Nya Zeeland

Resejournalisten Helle Kikerpuu är själv en rutinerad liftare och delar bilden att liftandet i Sverige har minskat avsevärt, men att det fortsatt är ett centralt resesätt i andra delar av världen, till exempel i Nya Zeeland.

– Där finns det många backpackers, landet anses vara säkert och lokalbefolkningen liftar också, säger hon.

Även i södra Europa är det fler liftare kvar än i Norden, men där är även det totala antalet turister högre.

– Liftarna idag tycker främst att det är ett äventyr snarare än ett billigt resesätt. De som verkligen behöver lifta har blivit få, säger Helle Kikerpuu.

Andra anledningar till ett minskat liftande kan enligt henne vara att fler vill använda sin fritid på ett mer effektivt sätt. Den bilden delar etnologen Charlotte Hagström, som forskar om förändrade resvanor vid Lunds universitet. Hör henne om minskat liftande i klippet nedan.

Charlotte Hagström och en person som liftar med tummen upp vid en väg.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vilka anledningar kan ligga bakom liftningens nedgång? Etnologen Charlotte Hagström svarar. Foto: Stefan Brännström/SVT, Johan Persson/Lunds universitet

Liftandets historia

Den klassiska liftningen med privata bilar har sitt ursprung i USA under första världskriget. Då liftade soldater och studenter hem för att det inte fanns några alternativ, enligt resejournalisten Helle Kikerpuu.

Under andra världskriget var åtminstone samåkning till och med något som USA förordnade för att spara på resurser som gummi och olja.

Liftningens betydelse minskade senare då allt fler människor skaffade egna bilar, och andra prisvärda resesätt kom till. Interrail-kortet gjorde det billigt att tågluffa. Även billigare flygbiljetter under 2000-talet gav nya resemöjligheter.

Källa: Helle Kikerpuu, resejournalist och liftare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.