• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Bollnäs och Freluga, Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Vattnet hos vattenbolaget HelsingeVatten är otjänligt. Boenden i området uppmanas att koka vattnet före förtäring. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Gävleborg.

Av de flyktingar som blev kommunmottagna i Västerbotten efter flyktingkrisen år 2015 så har 73 procent valt att stanna i länet. Foto: Josefina Kangasharju/SVT

Här väljer tre av fyra flyktingar att stanna

Uppdaterad
Publicerad

Nästan tre fjärdedelar av de som kom till Storuman efter flyktingkrisen har valt att stanna. Storumans socialchef säger att insatser för att matcha de nyanlända mot arbetsgivare kan vara nyckeln.

Av de flyktingar som kommunmottogs i Storuman efter flyktingkrisen 2015 bor i dag 30 av 41 kvar. Det visar siffror från SCB. Detta motsvarar 73 procent, att jämföra med till exempel Sorsele där endast 24 procent valt att bo kvar.

Enligt socialchef Kerstin Olla Grahn är en förklaring den blomstrande arbetsmarknaden.

Sverige möts: Invandring

– Vi har en väldigt låg arbetslöshet i Storuman. Vi behöver kunna växa och utvecklas och klara kompetensförsörjningen, både på företagen och i kommunens verksamheter.

En annan förklaring är att kommunen själva aktivt sökt upp nyanlända för att matcha dem mot arbetsgivare.

– Om jag tittar hos oss har vi satsat mycket. Vi har jobbat ut mot arbetsmarknaden, våra politiker har varit väldigt engagerade och satsat på den här verksamheten, säger Kerstin Olla Grahn.

”Inte bara humanitärt perspektiv”

Men för Storuman handlar flyktingmottagandet inte bara om att göra en medmänsklig insats. Enligt socialchefen slåss man för att få ta emot fler nyanlända inför 2020.

– Det har inte bara varit ur ett humanitärt perspektiv. Det har verkligen varit för att gynna tillväxten i kommunen. Våra politiker har kämpat för att vi ska få ha ett så högt mottagande som möjligt.

Faktaruta: Siffrorna​

SVT Nyheter Västerbotten har bett Statistiska centralbyrån, SCB, att ta fram siffror på hur många av de flyktingar som registrerades hos Migrationsverket under 2015 och som blev mottagna i en kommun i Västerbotten fram till och med 31 juli år 2017, som valt att stanna i samma kommun i augusti 2019.

Siffrorna gäller alltså inte de som bott på flyktingboenden, utan de som fått uppehållstillstånd och blivit kommunmottagna (som antingen fått hjälp med bosättning eller ordnat boende själva) och där kommunerna fått ersättning av staten under två år för att ta emot flyktingarna.​​

Här har flest valt att stanna:​

  • Umeå 87 procent (356 av 407 har stannat)​
  • Vännäs 86 procent (36 av 42 har stannat)​
  • Nordmaling 82 procent (43 av 52 har stannat)​
  • Lycksele 80 procent (61 av 76 har stannat)​
  • Malå 78 procent (26 av 33 har stannat)​
  • Skellefteå 74 procent (61 av 76 har stannat)​
  • Storuman 73 procent (30 av 41 har stannat)​
  • Bjurholm 70 procent (12 av 17 har stannat)​
  • Vindeln 79 procent (35 av 44 har stannat)​
  • Norsjö 61 procent (14 av 23 har stannat)​
  • Åsele 48 procent (13 av 27 har stannat)​
  • Vilhelmina 41 procent (30 av 74 har stannat)​
  • Robertsfors 37 procent (12 av 32 har stannat)​
  • Dorotea 30 procent (6 av 20 har stannat)​
  • Sorsele 24 procent (14 av 59 har stannat)​​
  • Hela länet: 73 procent (866 av 1189 har stannat)

Källa: SCB​

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige möts: Invandring

Mer i ämnet