Det var i november som två poliser tog upp jakten efter att en förare smitit från en poliskontroll i Örnsköldsvik. Klockan hade knappt slagit fyra när jakten tog ett abrupt slut när både smitaren och poliserna körde av vägen vid Viskasjön i Fredrika, båda bilarna voltade och landade på taket i vattnet.

Polis och räddningspersonal som anlände till platsen inledde hjärt- och lungräddning efter att polisernas lungor vattenfyllts, men tvingades efter omfattande räddningsinsatser konstatera att den ena polisen, en kvinna i 25-årsåldern, avlidit.

Berättar om olyckan

Den andra polisen, en kvinna i 30-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Där vårdades hon länge för allvarliga, men ej livshotande skador. Nu – nästan ett halvår senare berättar den överlevande polisen Madeleine om sina upplevelser i den egna branschtidningen Polistidningen.

– Jag vill inte dö och får panik. Förstår att det är slutet. Måste dra efter andan, till slut tar jag ett andetag vatten och tror att det är över, säger Madeleine till tidningen.

Flera detaljer om vad som hände natten till den 5 november berörs fortfarande av förundersökningssekretess. I en kurva märker patrullen att vägen är hal efter nattens frost. Bilen får sladd och hamnar i vattnet.

”Lyckas viska gravid”

Drygt fem minuter efter avåkningen kommer hjälp till undsättning. Hon räddas först, men hon minns inte mycket av händelsen. Hon vaknar senare i en sjukhussäng och lyckas meddela sjukhuspersonalen att hon är gravid.

– Jag lyckas viska ”gravid” och då böjer sig en läkare fram och jag säger vecka 14. Han nickar och säger sen att jag kan vara lugn, de ska inte röntga magen eller göra något annat som kan skada fostret, säger hon till tidningen.

Tvingas leva med skador

Madeleine har ådragit sig flera skador efter olyckan. Bland annat tvingas hon använda kortisonspray för lungorna efter att ha andats in det smutsiga vattnet från Viskasjön. Efter olyckan blev det en hel del rehabiliteringen och medicinering för att komma på fötter igen, men trots svår hosta blev det aldrig tal om någon hostmedicin.

– Enda sättet var att kroppen rensade sig själv. Det kom bokstavligen upp blad och kvistar. Jag sov inte på fyra dygn och var till slut för svag för att orka vara sjuk. Då gav de mig lite hostmedicin och jag fick tre timmars sömn och vaknade som en ny människa.

Efter olyckan startade kollegorna en insamling till Madeleine och den bortgångna kollegans familj. Totalt samlades 450 000 kronor in.