Foto: TT

Julkort i brevlådan populärast

Uppdaterad
Publicerad

Den digitala boomen till trots – julkort i brevlådan är fortfarande det som svenskarna föredrar.
Sju av tio kommer att skicka sina julhälsningar med posten i år, visar en Sifo-undersökning.

Under fjolårets jul skickades omkring 27 miljoner fysiska julhälsningar. Det är visserligen mer än en halvering jämfört med toppåren i början av 1990-talet men julkorten är fortfarande det populäraste sättet att både få och skicka sin God Jul-önskning.

-En anledning kan vara att vår alltmer digitala livsstil behöver en motpol i form av en fysisk julhälsning i brevlådan, säger Anders Holm, chef för Postnord som beställt undersökningen.

Andelen hushåll som skickar julkort har legat stadigt på mellan 65 och 75 procent de senaste åren. Antalet skickade julkort per hushåll var i fjol 9,3 – en ökning jämfört med 2012 men långt under 2002 års siffra då det postades 15,3 kort i snitt per hushåll.

Enligt undersökningen, som gjorts bland 1 200 tillfrågade, är julkortsskickarna främst förekommande i orter med mindre än 3 000 invånare. Storstadsborna är inte lika traditionella.

Julhälsningar via sms och mms har närmat sig de ”vanliga” julkorten de senaste åren men har ännu inte kommit i kapp. Skickar God jul via mejl eller Facebook gör bara omkring 30 procent av hushållen.

 * 55 procent köper färdiga julkort, skriver namn och sätter frimärke direkt på kortet.

 * 54 procent skickar julkort på olika sätt beroende på vem mottagaren är.

 * 54 procent föredrar julkort med traditionella motiv.

 * 33 procent önskar hemgjorda julkort

 * 20-29-åringar får mellan en och fem julhälsningar per år

 * 66-åringar och uppåt får 10-19 julkort.

Källa:PostNord/Sifo (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer