Storuman är den inlandskommun i Västerbotten som får mest bygdemedel, det vill säga pengar i ersättning för att de låter sina naturområden exploateras för vattenkraft: 10,9 miljoner fick de senast. Frågan är om det verkligen är en rimlig ersättning för den påfrestning för naturen som vattenkraften utgör.
– Naturmässigt har vi fått förändrade strandförhållanden som inte varit positiva, särskilt nu på våren när Uman har stora strandpartier som är helt karga. Det är en trist bild naturligtvis, säger Arne Ferry från Storuman.
Han bor längs vattendrag i Storuman som påverkas av vattenkraften.
– Men på det stora hela har vi lärt oss leva med vattenkraften och vi ser den inte som något negativt utan vi ser det som bra.
Norge en förebild
Tycker du att det är en rimlig summa, närmare elva miljoner?
– Nej det tycker jag inte. Det är ju så att vi har ju själva kraftgenereringen här och det borde ju vara betydligt större intäkter, för det är ju egentligen bara småpengar.
I Norge gör man på ett helt annat sätt och om vi räknat som de gör hade Storuman fått 80 miljoner i stället för knappt 11 miljoner i ersättning.
– För många av oss kommuner som är berörda av vattenkraft så har nog Norge varit en förebild. Man har en ambition i Norge att hela landet ska leva och det skulle vi behöva mer av i Sverige, säger Storumans kommuns kommunalråd, Tomas Mörtsell (C).
Ingen enkel lösning
Att helt enkelt använda sig av Norges modell är inte den enkla lösningen för vattenkraftskommunerna. En sådan lösning skulle innebära mindre pengar i den kommunala skatteutjämningen. Det finns också tankar från kommunens sida om att begära intäkter för fastighetsavgiften från vattenkraftverken, något som staten får i dag. Men Tomas Mörtsell är på det klara att vattenkraftskommunerna får för liten del av pengarna från vattenkraften.
– Om man ser de värden som vattenkraften genererar i Storumans kommun till exempel, är det otroligt stora värden som produceras varje år. Och det är klart, sett till de värdena är det för liten del som kommer bygden till del.