Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Försöker motivera familjer att ta emot hjälp” – hör Britta Eriksson, enhetschef på socialtjänsten i Umeå. Foto: TT

Kraftig ökning av anmälningar om barn som far illa i Umeå och Lycksele

Publicerad

Orosanmälningarna om barn som far illa ökar kraftigt – i Umeå märks nära en fördubbling på fem år. Och i Lycksele har utredningar och insatser försenats vilket gjort att fler barn familjehemsplacerats.

– När insatserna väl sätts in kan behoven ha ökat så mycket att det inte längre är möjligt för barnen att bo kvar hemma, säger David Isaksson, enhetschef Lycksele kommun.

Orosanmälningar om barn som far illa ökade med 5 procent under pandemin, enligt Socialstyrelsen. Just nu pågår en ny nationell kartläggning av läget.

I Umeå har antalet orosanmälningar nära fördubblats mellan 2017 och 2021. Även i Lycksele märks en kraftig ökning. Mellan 2019-2020 fördubblades antalet orosanmälningar och sedan har det fortsatt legat högt.

Utredningar försenas

Men några utökade resurser i form av mer personal har inte satts in i Lycksele. Istället har man prioriterat om så att fler jobbar med att ta emot anmälningar och göra den första skyddsbedömningen. Konsekvensen har blivit att utredningar har försenas och tagit längre tid än vad lagen krävt att de ska ta.

Bristen på personal har även lett till att barn, som om de fått hjälp i tid hade kunnat bo kvar hemma, nu istället måste familjehemsplaceras.

– Problemen kan ha vuxit sig större i väntan på utredning och insats, säger David Isaksson.

Även i Umeå kan utredningar ta längre tid.

– Senaste tiden har vi haft svårt att fördela utredningar. Det behöver inte innebära att utredningen tar längre tid eller att det dröjer längre för att få en insats, men det kan inte uteslutas, säger Camilla Thunell, biträdande verksamhetschef.

Förälder kan säga nej

Samtidigt leder inte alltid orosanmälningar till åtgärder som förbättrar barnets situation. I de fall situationen inte upplevs akut kan socialtjänsten starta en utredning och föreslå insatser men sen är det upp till föräldern att ta emot insatsen eller inte.

– Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, bedöms inte situationen akut kan vi inte använda oss av tvingande åtgärder, säger Britta Eriksson, enhetschef på Socialtjänsten i Umeå.

Väger barnens rätt till en tryggare situation lättare då än förälderns rätt?

– Ja, så kan man tolka det, barnen är en svagare part i det här fallet. Föräldern är vårdnadshavare och kan bestämma, men vi har också ett ansvar att motivera föräldern att ta emot de insatser som erbjuds.

Hör vad som händer efter att en orosanmälan lämnats in och varför det är viktigt att anmäla, i klippet.

Orosanmälningar om barn i Umeå kommun, antal per år

2017: 2 278

2018: 2 238

2019: 3 615

2020: 4 440

2021: 4 314

Fakta: Socialtjänsten i Umeå. Anmälningarna gäller barn i åldern 0-20 år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.