Forskargruppen har studerat vilken effekt det ångestdämpande läkemedlet Oxazepam har på abborrar. I likhet med många andra läkemedel kan Oxazepam passera människokroppen och återfinnas i avloppsvatten, och den tvärvetenskapliga forskargruppen i Umeå har för första gången kunnat påvisa hur den ofrivilliga medicineringen påverkar fiskars beteende.

– De påverkas rejält. De blir mer aktiva, mer risktagande och mer asociala. Beteendeförändringarna fortplantar sig i deras förmåga att hitta föda – dom blir mycket mer effektiva på att födosöka, konstaterar Tomas Brodin vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) vid Umeå universitet.

Dämpar naturlig rädsla

Tomas Brodin är huvudförfattare till den artikel i tidskriften Science där rönen publiceras. Tillsammans med kollegorna bakom studien – Jerker Fick, kemi, Micael Jonsson, EMG, samt Jonatan Klaminder, EMG – presenterar han också resultaten vid en presskonferens som Science anordnar på den vetenskapliga konferensen AAASAnnual Meeting i Boston, USA, idag.

– Vår teori är att läkemedlet reducerar den ångest eller rädsla som fiskarna har naturligt för att klara sig i en farlig värld, säger kemisten Jerker Fick.

Kan påverka hela kedjan

– Det leder till ökad aktivitet, fiskarna blir modigare, de vågar vara i territorier de normalt sett inte hade vågat gå in i, de söker inte lika mycket skydd.

Läkemedelsresterna tas upp av receptorer som finns hos i stort sett alla ryggradsdjur, så det finns all anledning att tro att abborrarnas förändrade beteende också gäller för andra fiskarter. Frågan är vilken betydelse det kan ha för miljön.

– Det har faktiskt väldigt stor betydelse, för just de beteenden vi studerat är helt avgörande för många djurs överlevnad, tillväxt och reproduktion. Om de här sakerna förändras kan man förändra hela ekosystem i vatten, säger Tomas Brodin.

Finns i hela världen

– Om en hel sjö av abborrar blir mycket effektivare på födosök, att äta till exempel zooplankton, så äter dom upp zooplanktonen i sjön. Då finns det inga zooplankton som äter alger i samma utsträckning och då kanske risken för algblomning ökar, förklarar Tomas Brodin.

– Då har vi ändrat ekosystemets struktur, kan man säga.

Störst påverkan av läkemedelsrester riskeras i vattendrag och sjöar som omges av stora befolkningskoncentrationer. Och Sverige är inte unikt.

– Vi vet att det finns liknande eller högre koncentrationer i andra länder runtom i världen, säger Tomas Brodin.